Tjena! Tack för igår... det var roligt ute i skogen. Synd att regnet kom så att vi inte fick fortsätta botanisera bland blad och växter :)
Kom på att jag inte lagt ut något kring mina observationer på teknik så här kommer dom...
Teknik i förskolan och skolan.
Jag har tittat på tekniken i förskolan och sett att de tyvärr inte arbetar så mycket med teknik medvetet. På avdelningen som jag tittat på huserar barn mellan tre och fem år och där finns det tekniklego och plattor som man kan spika fast olika delar på så att det antingen blir mönster eller figurer. Det finns även pärlplattor med särskilda ritningar till så att barnen kan följa ritningarna och få fram speciella mönster eller figurer. Datorn finns också tillgänglig för olika sorters spel.
Utomhus på förskolan finns det fullt av tekniska saker som cyklar. På den här förskolan finns det både tre- och tvåhjulingar samt sparkcyklar. Till sandlådan finns en stor grävskopa och självklart finns det även gungor och klätterställning.
På skolan arbetar just nu årskurs fem med olika lådor ifrån Baltazar. Alla barn på skolan har också möjlighet att bygga kojor i skogsdungen på skolgården och där utnyttjar de olika sorters teknik. Med skolbarnen kan man ju även titta på vardaglig teknik som gångjärn, skruvar, pennor, pennvässare och datorn.Jag har konstaterat att det finns teknik överallt och har man som lärare lite fantasi och låter barnen utnyttja sin nyfikenhet och lust att lära så finns det hur mycket teknik som helst att undersöka bara i klassrummet.
fredag 29 maj 2009
onsdag 27 maj 2009
Teknik i förskola och skola
Jag anser att det finns mycket liknande teknik i förskola och skola, bland annat datorer med pedagogiska spel, digitalkameror, klockor, kaplastavar, spel av olika slag, tekniklego, pennor, saxar och klossar. I stort sett allt runtomkring oss är teknik, menar Ginner (föreläsning 090326). Teknik är även exempelvis boll-, spring-, balans-, bygg-, skriv- målarteknik, vilka förekommer i både förskola och skola, säger Ahlrik, föreläsning 090130.
I skolan använder de sig även av NTA-lådor med olika temat som innehåller teknik, där en låda heter Balansera och väga. I denna låda får eleverna bland annat försöka hitta olika sätt att balansera på, försöka balansera en urklippt fjäril i papper på en ovässad blyertspenna.
Eleverna i åk 3 har syslöjd och träslöjd på schemat där de lär sig att tillämpa olika bygg- och sytekniker. Nedan syns några exempel på sådant som eleverna tillsammans har skapat i syslöjden med hjälp från sin lärare. I förskolan finns inget byggrum eller dylikt. Personalen säger att de för flera år sedan hade en snickarbänk där de gjorde ljusstakar och dylikt med barnen. Nu menar pedagogerna att det finns för litet utrymme för att ha en sådan bänk samt att det går åt mycket personal då någon sådan aktivitet ska göras, vilket de inte anser att de har tid till. Nu gör de istället som så att de någon gång kan ta med en stubbe till förskolan som de äldre barnen får spika några spikar i under uppsikt av personal. Jag anser att personalen dels har rätt i att en byggaktivitet behöver uppsikt och hjälp av personal, dock ser jag det möjligt att ha snickarverkstad någon gång då och då när det är en efterfrågan från barnen. Liksom påskpyssel och dylikt görs kan även detta genomföras då det behövs lika mycket engagemang och aktivt deltagande av personalen även då. Jag har också uppfattningen om att personalen på förskolan inte har stor kunskap kring den typen av konstruktion och därför ”vågar” de inte ta steget till att skapa en sådan vrå. Jag ser inte svårigheter med att det inte finns tillräckligt med utrymme, utan det finns vissa smårum som inte barnen visar stort intresse för och därför inte vistas där. Det skulle då vara bättre att göra om ett sådant rum om barnen visar intresse för att vilja ha ett byggrum om personalen frågar.
På både förskolan och skolan finns magnetstavar och kulor som är magnetiska, se bild nedan. Dessa går att sätta ihop i olika konstellationer där barnen och eleverna får använda sin fantasi. Kring ett sådant material anser jag att pedagogen/läraren kan skapa lärandetillfällen som handlar om magneter, vad det är som kännetecknar dem och varför endast den ena sidan dras till en annan medan den andra skjuter ifrån.
På förskolan har jag observerat att barnen leker mycket med ett material av plast som består av kugghjul i olika färg och mönster på. Dessa sätts på plattor och om de sitter tätt kan man få fler att snurra trots att man bara rör vid ett av dem. Eftersom det är ett sådant populärt material bland barnen anser jag att det är enkelt att skapa lärandetillfällen utifrån dessa. Där kan bland annat beröras hur ett kugghjul fungerar, varför fler snurrar om man rör på ett av dem, var dessa finns i vardagen samt hur ett kugghjul som sitter i exempelvis en klocka ser ut i verkligheten. Barnen kan även få pröva att bygga en så lång rad som möjligt av kugghjulen och se om principen att om man rör på det första snurrar det sista med fungerar trots att det är så långt. Kugghjulen kan också räknas samt att deras färg, mönster och form kan talas om.
I skolan använder de sig även av NTA-lådor med olika temat som innehåller teknik, där en låda heter Balansera och väga. I denna låda får eleverna bland annat försöka hitta olika sätt att balansera på, försöka balansera en urklippt fjäril i papper på en ovässad blyertspenna.
Eleverna i åk 3 har syslöjd och träslöjd på schemat där de lär sig att tillämpa olika bygg- och sytekniker. Nedan syns några exempel på sådant som eleverna tillsammans har skapat i syslöjden med hjälp från sin lärare. I förskolan finns inget byggrum eller dylikt. Personalen säger att de för flera år sedan hade en snickarbänk där de gjorde ljusstakar och dylikt med barnen. Nu menar pedagogerna att det finns för litet utrymme för att ha en sådan bänk samt att det går åt mycket personal då någon sådan aktivitet ska göras, vilket de inte anser att de har tid till. Nu gör de istället som så att de någon gång kan ta med en stubbe till förskolan som de äldre barnen får spika några spikar i under uppsikt av personal. Jag anser att personalen dels har rätt i att en byggaktivitet behöver uppsikt och hjälp av personal, dock ser jag det möjligt att ha snickarverkstad någon gång då och då när det är en efterfrågan från barnen. Liksom påskpyssel och dylikt görs kan även detta genomföras då det behövs lika mycket engagemang och aktivt deltagande av personalen även då. Jag har också uppfattningen om att personalen på förskolan inte har stor kunskap kring den typen av konstruktion och därför ”vågar” de inte ta steget till att skapa en sådan vrå. Jag ser inte svårigheter med att det inte finns tillräckligt med utrymme, utan det finns vissa smårum som inte barnen visar stort intresse för och därför inte vistas där. Det skulle då vara bättre att göra om ett sådant rum om barnen visar intresse för att vilja ha ett byggrum om personalen frågar.
På både förskolan och skolan finns magnetstavar och kulor som är magnetiska, se bild nedan. Dessa går att sätta ihop i olika konstellationer där barnen och eleverna får använda sin fantasi. Kring ett sådant material anser jag att pedagogen/läraren kan skapa lärandetillfällen som handlar om magneter, vad det är som kännetecknar dem och varför endast den ena sidan dras till en annan medan den andra skjuter ifrån.
På förskolan har jag observerat att barnen leker mycket med ett material av plast som består av kugghjul i olika färg och mönster på. Dessa sätts på plattor och om de sitter tätt kan man få fler att snurra trots att man bara rör vid ett av dem. Eftersom det är ett sådant populärt material bland barnen anser jag att det är enkelt att skapa lärandetillfällen utifrån dessa. Där kan bland annat beröras hur ett kugghjul fungerar, varför fler snurrar om man rör på ett av dem, var dessa finns i vardagen samt hur ett kugghjul som sitter i exempelvis en klocka ser ut i verkligheten. Barnen kan även få pröva att bygga en så lång rad som möjligt av kugghjulen och se om principen att om man rör på det första snurrar det sista med fungerar trots att det är så långt. Kugghjulen kan också räknas samt att deras färg, mönster och form kan talas om.
måndag 25 maj 2009
Teknik i förskolan
Jag pratade med en av förskollärarna på min fältstudieplats och hon berättade om sina tankar om hur de arbetar med att göra tekniken synlig i den dagliga verksamheten. De arbetar bland annat med ”Xperementlust” som är en bok med experiment innehållande teknik och naturvetenskap. Dessa experiment som till exempel kan innehålla magneter och ballonger används under styrda aktiviteter i både storsamling och mindre grupper. Det är mycket uppskattat av barnen som får med sig experimenten hem så de kan prova hemma. Förskolan har mycket teknikmaterial i olika former såsom mekanik – bygg och konstruktion, Jovo – där barnen kan bygga rektanglar, kvadrater, trianglar och femhörningar, Martello – bygga och spika mönster, bygga med magnetkulor, stavar och plattor. Barnen kan även göra sytavlor, vävar och fingervirka. Det finns även en ”snick” där barnen själva får bygga och konstruera egna saker och ibland gör de saker efter en ritning som de själva gjort.
Det finns en tekniklåda som innehåller gamla mekaniska apparater; telefon, bandspelare, radio och video. Barnen får plocka och skruva isär, undersöka och försöka sätta ihop. Pedagogen menar att det är ett ”pilla” projekt. Detta är apparater som barnen känner igen från sin vardag och pedagogen menar att det är viktigt att synliggöra för barnen att det är mycket i vardagen som är teknik såsom sax, penna och bestick. Man måste prata med barnen om vad teknik är och vad det kan vara samt ge barnen grunden för olika möjligheter. Förskolan har även lånat experimentlådor från Baltazar.
I kommunen arbetar de med VISA – vägledning inför studier och arbetsliv. På förskolan presenteras olika yrken då bland annat föräldrar varit där och berättat om sitt yrke. Genom detta berörs tekniken då det genom diskussioner framkommer vilka olika redskap som behövs i det aktuella yrket. Tekniken sätts i samband med ett yrke. Förskolan har sedan flera färdiga lådor med rekvisita som behövs för att leka yrket. Jag anser att detta är ett bra sätt att visa på yrken som hör till vardagen och det är ett ypperligt tillfälle att göra föräldrarna mer delaktiga i verksamheten.
Det är viktigt att man som pedagog själv är engagerad och intresserad för teknik då barns attityder till teknik formas redan under förskoleåldern. Detta sa Ahlrik under sin föreläsning den 10 februari 2009. Vidare menade hon att det är vårt uppdrag som lärare att ge barnen en grundläggande teknisk kompetens samt lära barnen vad teknik kan användas till och vad den kan innebära.
Det finns en tekniklåda som innehåller gamla mekaniska apparater; telefon, bandspelare, radio och video. Barnen får plocka och skruva isär, undersöka och försöka sätta ihop. Pedagogen menar att det är ett ”pilla” projekt. Detta är apparater som barnen känner igen från sin vardag och pedagogen menar att det är viktigt att synliggöra för barnen att det är mycket i vardagen som är teknik såsom sax, penna och bestick. Man måste prata med barnen om vad teknik är och vad det kan vara samt ge barnen grunden för olika möjligheter. Förskolan har även lånat experimentlådor från Baltazar.
I kommunen arbetar de med VISA – vägledning inför studier och arbetsliv. På förskolan presenteras olika yrken då bland annat föräldrar varit där och berättat om sitt yrke. Genom detta berörs tekniken då det genom diskussioner framkommer vilka olika redskap som behövs i det aktuella yrket. Tekniken sätts i samband med ett yrke. Förskolan har sedan flera färdiga lådor med rekvisita som behövs för att leka yrket. Jag anser att detta är ett bra sätt att visa på yrken som hör till vardagen och det är ett ypperligt tillfälle att göra föräldrarna mer delaktiga i verksamheten.
Det är viktigt att man som pedagog själv är engagerad och intresserad för teknik då barns attityder till teknik formas redan under förskoleåldern. Detta sa Ahlrik under sin föreläsning den 10 februari 2009. Vidare menade hon att det är vårt uppdrag som lärare att ge barnen en grundläggande teknisk kompetens samt lära barnen vad teknik kan användas till och vad den kan innebära.
måndag 18 maj 2009
Teknik i skolan
Inom ramen för VISA arbetar skolan med Teknikspanarna, vilket är ett projekt för elever och lärare i årskurs 4-6. Teknikspanarna är ett inspirationsmaterial om produktutveckling och vardagsteknik. Syftet är att utveckla och stimulera elevers teknikintresse. Teknikspanarna erbjuder inspiration och konkreta verktyg till en vardagsnära teknikundervisning utifrån ett samhällsperspektiv. Materialet är kostnadsfritt och innehåller även en lärarhandledning och kopieringsunderlag. Givetvis utgår materialet från kursplanen i teknik. Eleverna får hjälpa Teknikspanarna att lösa olika uppdrag om vardagsteknik. Thomas Ginner sa på sin föreläsning den 26 mars 2009 att teknik i första hand handlar om problemlösning vilket synliggörs genom Teknikspanarna.
De har arbetat igenom både första och andra säsongen av Teknikspanarna och lärarna anser att upplägget är bra. Även tjejerna uppmuntras av materialet till att intressera sig för teknik och arbetet är gruppstärkande och kreativt samt även ämnesintegrerande. De har nu arbetat med att utveckla framtidens mobiltelefoner och det enda som satte stopp för elevernas kreativitet var fantasin.
I den klass (årskurs 1) som jag gjort mina fältstudier i började de i höstas med temat ”Yrken och tekniska hjälpmedel”. Vid arbetet med detta tema använde de sig en del av Snilleblixtarna som är ett handledningsmaterial för lärare från förskola – skolår fem. Materialet hjälper lärarna att uppnå läroplansmål genom att på ett inspirerande och roligt sätt arbeta med teknik, idéer och uppfinningar. Snilleblixtrarna består av sex bas- moment:
*Pilla väcker elevernas nyfikenhet kring teknik och uppfinningar, *Sätta ihop lockar eleverna att tänka fritt och skapande, *Upptäcka uppmuntrar elevernas nyfikenhet kring gamla, nya och framtida uppfinningar, *Klura stimulerar eleverna i kreativt tänkande och inspirerar till nya idéer, *Bygga utmanar eleverna att hitta tekniska lösningar på problem som de själv upptäcker under arbetes gång, *Visa ger eleverna tillfälle att få visa upp vad de skapat under sin Snilleblixtresa.
Dessa olika moment beskrivs ingående i en lärarhandledning. Även föräldrarna involveras då det till varje bas-moment finns brevmallar och arbetsblad som förklarar vad eleverna behöver ha med sig och vad de skall göra.
De började sitt tema med att berätta om vilka yrken de kände till och sedan pratade de om några yrken och vilka tekniska hjälpmedel som kan behövas inom dessa yrken. Eleverna fick skriva om vad de ville arbeta med när de blir stora och sedan skrev och målade de vilka tekniska apparater som behövs. Sedan diskuterade de hur olika apparater såsom mobiltelefon och kamera ser ut inuti. Eleverna hade många olika uppfattningar och det blev intressanta diskussioner. De fick ha med sig gamla tekniska apparater hemifrån som de sedan pillade isär, sorterade och slutligen uppfann samt byggde de nya saker. Lärarna hade hela tiden diskussioner med eleverna där de fick reflektera över vad de gjorde och tekniken synliggjordes. Att arbeta praktiskt är något som Thomas Ginner förespråkade på sin föreläsning den 26 mars 2009 då han menade att praktik krävs för ett optimalt lärande. Man lär sig med alla sinnen. Under temats gång var även föräldrar där och berättade om sitt yrke. Detta ser jag som mycket positivt då eleverna fick möjlighet att sätta tekniken i samband med ett yrke.
Snilleblixtarna och Teknikspanarna är båda bra material som tydligt belyser tekniken och ger eleverna intresse för tekniken vilket är en viktig grund för framtiden. Anna-Stina Ahlrik sa på sin föreläsning den 10 februari 2009 att det är lärarnas ansvar att lära eleverna vad teknik kan innebära och vad den kan användas till samt ge eleverna en grundläggande teknisk kompetens.
De har arbetat igenom både första och andra säsongen av Teknikspanarna och lärarna anser att upplägget är bra. Även tjejerna uppmuntras av materialet till att intressera sig för teknik och arbetet är gruppstärkande och kreativt samt även ämnesintegrerande. De har nu arbetat med att utveckla framtidens mobiltelefoner och det enda som satte stopp för elevernas kreativitet var fantasin.
I den klass (årskurs 1) som jag gjort mina fältstudier i började de i höstas med temat ”Yrken och tekniska hjälpmedel”. Vid arbetet med detta tema använde de sig en del av Snilleblixtarna som är ett handledningsmaterial för lärare från förskola – skolår fem. Materialet hjälper lärarna att uppnå läroplansmål genom att på ett inspirerande och roligt sätt arbeta med teknik, idéer och uppfinningar. Snilleblixtrarna består av sex bas- moment:
*Pilla väcker elevernas nyfikenhet kring teknik och uppfinningar, *Sätta ihop lockar eleverna att tänka fritt och skapande, *Upptäcka uppmuntrar elevernas nyfikenhet kring gamla, nya och framtida uppfinningar, *Klura stimulerar eleverna i kreativt tänkande och inspirerar till nya idéer, *Bygga utmanar eleverna att hitta tekniska lösningar på problem som de själv upptäcker under arbetes gång, *Visa ger eleverna tillfälle att få visa upp vad de skapat under sin Snilleblixtresa.
Dessa olika moment beskrivs ingående i en lärarhandledning. Även föräldrarna involveras då det till varje bas-moment finns brevmallar och arbetsblad som förklarar vad eleverna behöver ha med sig och vad de skall göra.
De började sitt tema med att berätta om vilka yrken de kände till och sedan pratade de om några yrken och vilka tekniska hjälpmedel som kan behövas inom dessa yrken. Eleverna fick skriva om vad de ville arbeta med när de blir stora och sedan skrev och målade de vilka tekniska apparater som behövs. Sedan diskuterade de hur olika apparater såsom mobiltelefon och kamera ser ut inuti. Eleverna hade många olika uppfattningar och det blev intressanta diskussioner. De fick ha med sig gamla tekniska apparater hemifrån som de sedan pillade isär, sorterade och slutligen uppfann samt byggde de nya saker. Lärarna hade hela tiden diskussioner med eleverna där de fick reflektera över vad de gjorde och tekniken synliggjordes. Att arbeta praktiskt är något som Thomas Ginner förespråkade på sin föreläsning den 26 mars 2009 då han menade att praktik krävs för ett optimalt lärande. Man lär sig med alla sinnen. Under temats gång var även föräldrar där och berättade om sitt yrke. Detta ser jag som mycket positivt då eleverna fick möjlighet att sätta tekniken i samband med ett yrke.
Snilleblixtarna och Teknikspanarna är båda bra material som tydligt belyser tekniken och ger eleverna intresse för tekniken vilket är en viktig grund för framtiden. Anna-Stina Ahlrik sa på sin föreläsning den 10 februari 2009 att det är lärarnas ansvar att lära eleverna vad teknik kan innebära och vad den kan användas till samt ge eleverna en grundläggande teknisk kompetens.
söndag 10 maj 2009
Besök på Baltazar
Halloj!
Kom på att jag inte skrivit något om vårt besök på Baltazar. Det var full rulle när vi var där... vi hade först en klass som byggde bilar av burkar och sen två klasser som hade rymden. Det var roligt och spännande att få följa deras arbete där. Vi fick även hjälpa till när barnen tillverkade bilarna. När dubbelklassen var där fick vi även ta hand om rymdraketbygget. Här kommer några bilder oxå....
Ha d gött!
onsdag 6 maj 2009
Seminarium arbetsplaner 5 maj 2009
På en av arbetsplanerna vi tog del av stod det att arbetsplanen är till för att utveckla verksamheten och säkra kvalitén. Mål uttrycks i arbetsplanen som utarbetas varje år. Arbetsplanen anger färdriktningen för all verksamhet. Viktigt med tydliga måldokument som visar att verksamheterna bildar en helhet. Arbetsplanen skapar tydlighet och förenar gemensamma insatser. Med en arbetsplan kan man informera barn, föräldrar och politiker om verksamhetens arbete. Arbetsplanen används vid utvärdering och personalfortbildning.
En arbetsplan innehåller:
Mål/syfte – vad vi vill uppnå och varför?
Metod/arbetssätt – vad ska vi göra?
Innehåll/planering – hur ska vi göra?
Utvärdering – vad blev resultatet?
Utveckling – så här går vi vidare.
Alla förskolor har inte en utarbetad arbetsplan kring natur och teknik. I de tre vi tog del av utgick målen från Lpfö 98 varav två av dessa även var nedbrutna till egna mål som pedagogerna kan ha som stöd i verksamheten. Vi uppmärksammade att det inte finns några lärandemål för barnen utan görandemål för pedagogerna, som till exempel i arbetsplanen för teknik och matematik där ett av målen är att stimulera barnen att tänka samt prova att hitta egna lösningar. Målet för arbetsplanerna är att hela förskolan ska arbeta efter samma mål. I en av arbetsplanerna beskrivs tydligt förskolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA (där bland annat tekniken inom olika yrken framkommer) samt Hälsa och Livsstil (Grön flagg). En annan arbetsplan visar på vad de ska arbeta med inom teknik, natur och miljö samt hälsa.
Elfström et. al. (2008) menar att utifrån ett pedagogiskt tänkande, allmänna tanketraditioner och de didaktiska traditionerna inom ämnet är det viktigt att synlig- och medvetandegöra detta för att kunna förändra och bevara.
Det fanns fler arbetsplaner för skolan. Dessa var olika mycket utvecklade och utformade på varierande sätt. Flera av dem var utformade genom en pedagogisk översikt av de tankar och mål som ska genomsyra barns lärande från 6-16 år utifrån de nationella målen, kursplanen och läroplanen. Här tydliggörs lärande och kunskapsutveckling från förskoleklass till grundskolans sista skolår. Vi ser en progression från årskurs till årskurs vilket vi ser som ett bra sätt att arbeta på. Detta i enlighet med Andersson (2008) som betonar vikten av att bygga vidare på tidigare kunskaper. Vad de ska arbeta med i olika årskurser framgår tydligt men på de flesta står det inget om hur man ska göra. På en av arbetsplanerna står det att de ska arbeta genom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbeta, reflektera och vara kreativa. Flera av arbetsplanerna var uppdelade i fysik, biologi, kemi och teknik. Vi ser dessa pedagogiska översikter som ett bra stöd då man ska planera sin undervisning där man skulle kunna utvärdera genom till exempel stenciler, uppgifter, reflekterande samtal, pedagogisk dokumentation, observationer. I en av arbetsplanerna var det liksom förskolan med skolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA och Hälsa och Livsstil.
Vi kan konstatera att arbetsplanernas innehåll och utformning är annorlunda för olika förskolor och skolor. Då en del förskolor och skolor inte har några arbetsplaner alls att visa kan man fundera över betydelsen och vikten av arbetsplaner. Borde inte alla arbetsplaner innehålla och beröra liknande saker??
En arbetsplan innehåller:
Mål/syfte – vad vi vill uppnå och varför?
Metod/arbetssätt – vad ska vi göra?
Innehåll/planering – hur ska vi göra?
Utvärdering – vad blev resultatet?
Utveckling – så här går vi vidare.
Alla förskolor har inte en utarbetad arbetsplan kring natur och teknik. I de tre vi tog del av utgick målen från Lpfö 98 varav två av dessa även var nedbrutna till egna mål som pedagogerna kan ha som stöd i verksamheten. Vi uppmärksammade att det inte finns några lärandemål för barnen utan görandemål för pedagogerna, som till exempel i arbetsplanen för teknik och matematik där ett av målen är att stimulera barnen att tänka samt prova att hitta egna lösningar. Målet för arbetsplanerna är att hela förskolan ska arbeta efter samma mål. I en av arbetsplanerna beskrivs tydligt förskolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA (där bland annat tekniken inom olika yrken framkommer) samt Hälsa och Livsstil (Grön flagg). En annan arbetsplan visar på vad de ska arbeta med inom teknik, natur och miljö samt hälsa.
Elfström et. al. (2008) menar att utifrån ett pedagogiskt tänkande, allmänna tanketraditioner och de didaktiska traditionerna inom ämnet är det viktigt att synlig- och medvetandegöra detta för att kunna förändra och bevara.
Det fanns fler arbetsplaner för skolan. Dessa var olika mycket utvecklade och utformade på varierande sätt. Flera av dem var utformade genom en pedagogisk översikt av de tankar och mål som ska genomsyra barns lärande från 6-16 år utifrån de nationella målen, kursplanen och läroplanen. Här tydliggörs lärande och kunskapsutveckling från förskoleklass till grundskolans sista skolår. Vi ser en progression från årskurs till årskurs vilket vi ser som ett bra sätt att arbeta på. Detta i enlighet med Andersson (2008) som betonar vikten av att bygga vidare på tidigare kunskaper. Vad de ska arbeta med i olika årskurser framgår tydligt men på de flesta står det inget om hur man ska göra. På en av arbetsplanerna står det att de ska arbeta genom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbeta, reflektera och vara kreativa. Flera av arbetsplanerna var uppdelade i fysik, biologi, kemi och teknik. Vi ser dessa pedagogiska översikter som ett bra stöd då man ska planera sin undervisning där man skulle kunna utvärdera genom till exempel stenciler, uppgifter, reflekterande samtal, pedagogisk dokumentation, observationer. I en av arbetsplanerna var det liksom förskolan med skolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA och Hälsa och Livsstil.
Vi kan konstatera att arbetsplanernas innehåll och utformning är annorlunda för olika förskolor och skolor. Då en del förskolor och skolor inte har några arbetsplaner alls att visa kan man fundera över betydelsen och vikten av arbetsplaner. Borde inte alla arbetsplaner innehålla och beröra liknande saker??
torsdag 30 april 2009
Aspö naturskola
I tisdags var vi på Aspö naturskola där vi togs emot av Manne Ryttman som jobbar där. Vi gick till en skog där vi gjorde olika aktiviteter som inspirerar till undervisning utomhus. Detta gav oss idéer och inspiration till aktiviteter som på ett lätt sätt kan genomföras utomhus och där man får in olika ämnen såsom naturkunskap, matte, engelska. Vi fikade runt den värmande elden där vi även fick göra kolkritor. Manne menade att konflikter minskas när barn och elever får vara i naturen och att även stressen avtar. Denna dag var även Sveriges radio P4 där och gjorde ett reportage där hon intervjuade Manne, Johan och flera av oss lärarstudenter.
Efter tre timmar med olika aktiviteter som dessutom är förevigt dokumenterade i radion fick vi "tulla" för att komma ut ur skogen. "Tullen" bestod av reflektioner och synpunkter på dagen och
Grupp 5A poserar i solen
Här har vi början på ett träd med stam och rötter.
Här nedan följer fortsättningen på trädets uppbyggnad.
Här är det färdiga trädet. Nu fattas bara skadeinsekten som ska försöka ta sig in i trädet.
Efter tre timmar med olika aktiviteter som dessutom är förevigt dokumenterade i radion fick vi "tulla" för att komma ut ur skogen. "Tullen" bestod av reflektioner och synpunkter på dagen och
jag tror de flesta var nöjda med dagens aktiviteter.
fredag 24 april 2009
Vattnets kretslopp
Här kommer en fördjupning av vattnets kretslopp!
- Solen värmer vattnet.
- Avdunstar och blir ånga. Ångan åker uppåt i atmosfären med hjälp av luftströmmar. Avdunstning är en kylande process. I vattnet finns molekyler som rör sig åt alla håll och har olika hastighet, några är snabba och andra långsamma. När det blir varmt rör de sig snabbare. Vid stor hastighet kan de lämna jordens dragningskraft och dessa molekyler åker upp som ånga. Värme strömmar alltid från varnt till kallt, molekylerna lämnar därför vätskan och åker upp som gas/vattenånga i atmosfären.
- Kondenseras och bildar moln. Uppe i atmosfären är det lägre temperatur och därför kondenseras vattenångan. Dock måste åmgan bilda sig runt sot eller dammkärnor för att de ska bli små droppar. Tillsammans bildar de små dropparna ett moln. Luftströmmarna transporterar molnen runt jorden, och in över land. Ju högre ett moln stiger desta mer vatten bär det med sig. Under transportsträckan stiger molnen ännu högre.
- Nederbörd. Ju högre molnen kommer desto mer kyls det av och vattenmolekylerna blir tätare. Vattendropparna blir tyngre då det får plats mer vattenmolekyler. Först när många vattendroppar satt ihop sig med varandra och blivit tillräckligt stora och tunga faller de ner som regn. Varje droppe samlar på sig mindre droppar tills den är många tusen gånger större än vad den var från början innan den faller till marken. Nederbörd kan också falla som snö, men då är temperaturen lägre i atmosfären. All nederbörd strävar efter att ta sig nedåt med hjälp av gravitationens kraft.
- Vart tar vattnet vägen? Regnet som fallit ner på marken kan bilda ytvatten, som med hjälp av gravitationens krsft drar sig till exempelvis bäckar, åar och floder, för att sedan rinna ut i ett hav eller sjö. Det vatten som inte bildar ytvatten tränger ner i marken, en viss del tas upp av växter och träd. Det andra åker antingen ner till grundvattnet eller en nit ner i marken till ett vattendrag och sedan ut i ett hav eller sjö igen. Sedan börjar kretsloppet om igen, solen värmer vattnet...........
Den drivande kraften, som får vattnet att röra sig är solen.
onsdag 22 april 2009
Dalenium, igen!!
Hallå!
Igår var jag på Dalenium igen. Förra gången fick vi inte vara med på något pedagogiskt tema så det fick bli en extra gång för att vara med om detta. Det var två förskoleklasser från Falköping som var där och temat var "Sagan om droppen". Det var extra intressant då det är precis det vi har gjort vår cartoon om. "Hur tror du att vi får regn".
Pernilla som arbetar på Dalenium är pedagog och hon började med att läsa en saga om droppen och visa bilder på en powerpoint. Hon ställde frågor till barnen som lyssande med spänning. Sedan var det dags att göra moln, vilket barnen tyckte var fantastiskt. Hon hällde vatten i ett stort provrör och la i en bit is av koldioxid som var -78 grader. När den kalla isen kom i kontakt med vattnet bildades det ånga. Barnen fick känna på "molnet" och var mycket entusiastiska. De fick sen känna hur det var att ha "moln" i håret. Ångan vi fick känna på var fruset vatten i små partiklar. Hon berättade att moln består av små, små droppar alltså fruset vatten i små partiklar. Barnen var helnöjda när de gick därifrån och jag är säker på att de kommer att prata länge om molnen som de fick känna på.
Det var lärorikt att se hur de arbetar pedagogiskt och jag hoppas kunna använda mig av Dalenium och dess kompetenta personal i framtiden. De har olika pedagogiska teman att välja på och jag ser detta som en bra början eller avslutning på ett tema. Det är experimenten som gör denna undervisning lite speciell än den undervisning som de får i skolan.
Jessica
Igår var jag på Dalenium igen. Förra gången fick vi inte vara med på något pedagogiskt tema så det fick bli en extra gång för att vara med om detta. Det var två förskoleklasser från Falköping som var där och temat var "Sagan om droppen". Det var extra intressant då det är precis det vi har gjort vår cartoon om. "Hur tror du att vi får regn".
Pernilla som arbetar på Dalenium är pedagog och hon började med att läsa en saga om droppen och visa bilder på en powerpoint. Hon ställde frågor till barnen som lyssande med spänning. Sedan var det dags att göra moln, vilket barnen tyckte var fantastiskt. Hon hällde vatten i ett stort provrör och la i en bit is av koldioxid som var -78 grader. När den kalla isen kom i kontakt med vattnet bildades det ånga. Barnen fick känna på "molnet" och var mycket entusiastiska. De fick sen känna hur det var att ha "moln" i håret. Ångan vi fick känna på var fruset vatten i små partiklar. Hon berättade att moln består av små, små droppar alltså fruset vatten i små partiklar. Barnen var helnöjda när de gick därifrån och jag är säker på att de kommer att prata länge om molnen som de fick känna på.
Det var lärorikt att se hur de arbetar pedagogiskt och jag hoppas kunna använda mig av Dalenium och dess kompetenta personal i framtiden. De har olika pedagogiska teman att välja på och jag ser detta som en bra början eller avslutning på ett tema. Det är experimenten som gör denna undervisning lite speciell än den undervisning som de får i skolan.
Jessica
fredag 17 april 2009
Utvärdering i skolan
Hej!
Jag gjorde utvärderingen i skolan efter två veckor. Eleverna tyckte det var kul när jag kom tillbaka och de frågade genast efter experimentlådan. Vid första tillfället pratade vi om att regnvattnet alltid är sött så för att visa detta hällde jag salt i vattnet i lådan så det blev ett "hav". De smakade sedan på vattnet innan jag la på kylklamparna. Jag fortsatte sedan med att fråga om de kom ihåg vad vi pratade om förra gången. En elev började direkt prata om "Doris" och hennes resa. En annan sa att det var vattnets kretslopp. Jag frågade eleverna den ena av våra kriteriefrågor som var "Hur trodde de förr i tiden att regnet kom ifrån?". De började diskutera indianerna och deras regndanser, grodor, elefanter och hur eskimåerna trodde att regnet kom ifrån. Detta var saker vi hade pratat om vid förra tillfället så det hade skett ett lärande.
Vi diskuterade cartoonen och dess olika alternativ. De var alla överens om att "Solen torkar vattnet och det far upp i molnen. När de blir fulla regnar det." Jag läste sedan flanosagan om "Doris" en gång till och denna gång så hjälpte eleverna mig med vattendroppens resa. Sedan diskuterade vi den andra kriteriefrågan som var "Blir det mer eller mindre vatten på vår jord?"
De sa nästan i mun på varandra att det är ju samma vatten som åker runt hela tiden, vilket det är så även här hade det skett ett lärande. En elev sa även att det kan bli mer vatten när alla isar smälter, vilket ger mer vatten i flytande form.
För att visa deras lärande fick de måla varsin teckning som visade "Doris" resa från sjön och sedan tillbka till sjön. Det blev många fina alster som visade vattendroppens väg, vattnets kretslopp.
En elevs teckning
Som avslutning kollade vi i lådan om det hade "regnat" något. Det hade det även denna gång och eleverna smakade på vattendropparna för att se om de var salta. Det var de inte! Experimentet visade tydligt att regn består av sötvatten och att saltet stannar kvar i havet. En kul avslutning på dessa lektioner om "Doris" - vattnets kretslopp.
Utvärdering i förskolan
Hej!
När jag kom tillbaka till förskolan efter en vecka kom barnen ihåg vattendroppen "Doris" och dess resa. Jag läste flanosagan igen med hjälp av barnen som kom ihåg förvånadsvärt mycket. Vi hade ett samtal om hur vi får regn och jag läste de olika alternativen från vår cartoon. Det var två alternativ som de först ansåg möjliga men bestämde sig sedan för det som var "rätt". Jag frågade barnen vår kriteriefråga som var "Blir det mer eller mindre vatten på vår jord?". Två av barnen svarade att det är samma vatten som går runt hela tiden och de två andra barnen visste inte.
Vid förra tillfället pratade vi om att regn vattnet alltid är sötvatten så för att se om detta verkligen stämde så hällde jag salt i vattnet i experimentlådan. Barnen fick smaka på det salta "havsvattnet" innan jag la på kylklamparna. Som avslutning fick de måla varsin teckning om vattendroppen "Doris" resa från sjön och tillbaka till sjön igen. Det var mycket duktiga på att måla och de visade att de hade förstått.
Ett av barnens alster
Innan vi slutade så kollade vi vår experimentlåda. Barnen fick smaka på "regnet" som blivit på locket. De konstaterade att saltet hade stannat kvar i "havet" och att regnvattnet faktiskt var sött. Detta fick bli avslutningen på sagan om vattendroppen "Doris" alltså vattnets kretslopp.
onsdag 1 april 2009
Cartoon på skola
Jag ledde den första omgången av vårt experiment som bestod av åtta elever ur årskurs två. Efter presentation och varför vi var där ställde jag vår fråga: Hur tror ni att vi får regn? Det var blandade svar från eleverna, några sa att när det är varmt ute, vattenånga och tre elever var faktiskt inne på kretsloppen och förklarade genom att: Det går runt så hela tiden i hela världen. Jag ville inte säga om någon hade rätt eller fel så jag sa att vi ska prata lite om detta med regn så ser vi vad som är rätt svar. Jag hade på förhand satt upp vår flanosaga på väggen och flyttade sen bara runt vattendroppen Doris. (Efter att tidigare ha genomfört experimentet förskolan kom vi fram till att det här var ett bättre sätt). För att ge eleverna lite relation till verkligheten använde jag mig av ån Tidan och sjön Vänern. De lyssnade uppmärksamt och kom med några funderingar kring det vi pratade om. Efteråt diskuterade vi hur vatten kan se ut. Det kan vara smutsigt, brunt, still och vågigt, och som former: snö, is, hagel och istappar. Vi utförde sen experimentet vilket verkligen väckte elevernas intresse.
Jag ledde den första omgången av vårt experiment som bestod av åtta elever ur årskurs två. Efter presentation och varför vi var där ställde jag vår fråga: Hur tror ni att vi får regn? Det var blandade svar från eleverna, några sa att när det är varmt ute, vattenånga och tre elever var faktiskt inne på kretsloppen och förklarade genom att: Det går runt så hela tiden i hela världen. Jag ville inte säga om någon hade rätt eller fel så jag sa att vi ska prata lite om detta med regn så ser vi vad som är rätt svar. Jag hade på förhand satt upp vår flanosaga på väggen och flyttade sen bara runt vattendroppen Doris. (Efter att tidigare ha genomfört experimentet förskolan kom vi fram till att det här var ett bättre sätt). För att ge eleverna lite relation till verkligheten använde jag mig av ån Tidan och sjön Vänern. De lyssnade uppmärksamt och kom med några funderingar kring det vi pratade om. Efteråt diskuterade vi hur vatten kan se ut. Det kan vara smutsigt, brunt, still och vågigt, och som former: snö, is, hagel och istappar. Vi utförde sen experimentet vilket verkligen väckte elevernas intresse.
Ett praktiskt inslag fick alla engagerade och de diskuterade även mer sinsemellan. Jag förklarade att det varma vattnet i den lilla burken är vatten som s
olen har värmt upp. Vattnet omvandlas till ånga och stiger upp mot ”himlen” där det kyls ner (här av isklampar som symboliserar det kalla i himlen). På locket av den stora burken kyls så ånga ner och bildar små droppar. Dessa droppar söker sig till varandra och bildar större droppar. När de blir tillräckligt stora och därmed tunga faller de ner som regn. Det var väldigt spännande att trycka på locket så att dessa stora droppar bildades. Under tiden pratade jag och relaterade till flanosagan för att få det både auditivt och visuellt.
Efter experimentet visade jag på formeln H2O samt symbolen för vatten, som de genast sa liknar vid Musse Pigg. Sen tog jag upp lite idéhistoria och några av eleverna hade då egna reflektioner att komma med. En thailändsk kille berättade att i Thailand använder man sig av trägrodor som man drar en pinne över för att framkalla regn. När vi var klara var det några elever som skulle gå och dricka H2O.
Under det andra lärandetillfället som Ida höll i var det ingen av eleverna som var i närheten av det rätta svaret. Någon svarade att regnet kom från molnen och en annan tyckte det var svårt att förklara. Efter det att Ida hade förklarat och visat kretsloppet samt utfört experimentet så kom en elev på att det går runt, runt hela tiden. Denna gruppen var lite mer tystlåtna den än den förra men en flicka berättade när de var i Thailand brukade de samla regnvatten och drick det (hon var thailändska). Vi det tillfället tog Ida och ledde in lektionen på söt- och saltvatten.
Vid de båda tillfällena fick eleverna tillfälle att lära sig begrepp som vattnets kretslopp och att regnet går runt och runt samt H2O.
I samband med mitt återbesök en vecka senare hade jag en mindre grupp elever som alla hade varit med vid första tillfället. Vi började med att titta på den medhavda cortoonen och samtalade kring de olika påståendena. De avfärdade helt tre av förslagen, den ena var de lite tveksamma över men den sista, som också var rätt var de alla överens om att det var det riktiga påståendet. Vi diskuterar lite kring den tveksamma meningen: Molnen finns uppe i himlen hela tiden och när de krockar så blir det regn. Vi kom fram till att på ett sätt så var det rätt, för när de krockar blir det mer vatten som möts och då bildas det regndroppar. Men vi höll ändå på meningen: Solen torkar vattnet och det far upp i molnen. När de blir fulla regnar det.
olen har värmt upp. Vattnet omvandlas till ånga och stiger upp mot ”himlen” där det kyls ner (här av isklampar som symboliserar det kalla i himlen). På locket av den stora burken kyls så ånga ner och bildar små droppar. Dessa droppar söker sig till varandra och bildar större droppar. När de blir tillräckligt stora och därmed tunga faller de ner som regn. Det var väldigt spännande att trycka på locket så att dessa stora droppar bildades. Under tiden pratade jag och relaterade till flanosagan för att få det både auditivt och visuellt.Efter experimentet visade jag på formeln H2O samt symbolen för vatten, som de genast sa liknar vid Musse Pigg. Sen tog jag upp lite idéhistoria och några av eleverna hade då egna reflektioner att komma med. En thailändsk kille berättade att i Thailand använder man sig av trägrodor som man drar en pinne över för att framkalla regn. När vi var klara var det några elever som skulle gå och dricka H2O.
Under det andra lärandetillfället som Ida höll i var det ingen av eleverna som var i närheten av det rätta svaret. Någon svarade att regnet kom från molnen och en annan tyckte det var svårt att förklara. Efter det att Ida hade förklarat och visat kretsloppet samt utfört experimentet så kom en elev på att det går runt, runt hela tiden. Denna gruppen var lite mer tystlåtna den än den förra men en flicka berättade när de var i Thailand brukade de samla regnvatten och drick det (hon var thailändska). Vi det tillfället tog Ida och ledde in lektionen på söt- och saltvatten.
Vid de båda tillfällena fick eleverna tillfälle att lära sig begrepp som vattnets kretslopp och att regnet går runt och runt samt H2O.
I samband med mitt återbesök en vecka senare hade jag en mindre grupp elever som alla hade varit med vid första tillfället. Vi började med att titta på den medhavda cortoonen och samtalade kring de olika påståendena. De avfärdade helt tre av förslagen, den ena var de lite tveksamma över men den sista, som också var rätt var de alla överens om att det var det riktiga påståendet. Vi diskuterar lite kring den tveksamma meningen: Molnen finns uppe i himlen hela tiden och när de krockar så blir det regn. Vi kom fram till att på ett sätt så var det rätt, för när de krockar blir det mer vatten som möts och då bildas det regndroppar. Men vi höll ändå på meningen: Solen torkar vattnet och det far upp i molnen. När de blir fulla regnar det.
Jag ställde sen vår kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på jorden? Alla var de överens om att det är samma vatten hela tiden då allt går runt. Vi kontrollerade det genom att gemensamt se på droppen Doris vandring genom kretsloppet. Vi pratade lite om idéhistorian och även om söt- och saltvatten. De kom ihåg att det bara regnar sötvatten och som en utveckling av experimentet testade vi om det var sant. Vi lyckades med försöket och alla smakade på båda varianterna. Medan vi väntade på att regnet skulle bildas målade eleverna något om regn/vatten och vi hade en trevlig samtalsstund.
tisdag 31 mars 2009
Dalenium
Jag har nu varit på Dalenium i Stenstorp tillsammans med fyra andra studenter. Denna dag var det en grupp gymnasieelever från Tyskland där samt en årskurs 2 som egentligen skulle ha haft ett pedagogiskt program - kroppen. Tyvärr blev det inställt i sista sekund så de fick ha fri lek, något som var oturligt för oss då det hade varit lärorikt att vara med på ett pedagogiskt tema. Vi ska försöka komma tillbaka senare i vår för att vara med på ett pedagogiskt tema. Vi fick en egen visning i planetariet där vi fick ta del av olika stjärnbilder och även lite historia bakom dem.
Jag har vid ett par tillfällen tidigare varit på Dalenium med mina barn så stället var inte nytt för mig, men man hade nu fokus på lite annat som man inte tänker på när man är där som privatperson. Vi gav oss på att lösa flera "problem" och fastnade en lång stund i "Mattegatt" där det finns olika matematikmaterial och saker att klura ut. Vi fastnade speciellt på ett ställe där man skulle få ihop ett H av sex träbitar. Christina lyckades efter en bra stund och mycket tandgnissel att lösa detta, vilket var tur, för skam den som ger sig!
På Dalenium blir även vuxna som barn igen och det märktes på de tyska gymnasieeleverna som provade allt. Detta gjorde även vi och speciellt Camilla tyckte det var kul att leka lite med vattnet!
Jag har vid ett par tillfällen tidigare varit på Dalenium med mina barn så stället var inte nytt för mig, men man hade nu fokus på lite annat som man inte tänker på när man är där som privatperson. Vi gav oss på att lösa flera "problem" och fastnade en lång stund i "Mattegatt" där det finns olika matematikmaterial och saker att klura ut. Vi fastnade speciellt på ett ställe där man skulle få ihop ett H av sex träbitar. Christina lyckades efter en bra stund och mycket tandgnissel att lösa detta, vilket var tur, för skam den som ger sig!
På Dalenium blir även vuxna som barn igen och det märktes på de tyska gymnasieeleverna som provade allt. Detta gjorde även vi och speciellt Camilla tyckte det var kul att leka lite med vattnet!
Lastmaskinen var kul, men det var svårt!!!
På Dalenium arbetar sex personer varav två är pedagoger. Målet är att väcka barn och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap. Besökarnas nyfikenhet, intresse och experimentlust tas tillvara genom expeiment, vetenskapliga shower och interaktiva stationer, vilket stimulerar alla sinnen. Dalenium erbjuder pedagogiska program med olika teman för olika åldrar och man kan även låna material till sin skolklass, såsom jättemaxamec, stora mjuka legobitar och polydron som är ett system av färgglada geometriska former. Det finns även pedagogiska lådor som innehåller litteratur och praktiskt material.
Dalenium erbjuder även fortbildningskurser för pedagoger i förskola och grundskola. Inspirationspassen består av både teori och praktik och man får material med sig som man kan använda i sitt arbete med barnen. Detta anser jag är ett ypperligt tillfälle att utöka sina kunskaper i teknik, naturvetenskap och matematik som sedan kan vidareutvecklas i förskola/skola.
Jessica
lördag 28 mars 2009
Expriment på förskolan
I första gruppen hade jag, medan Jenny observerade. Det var fem barn i gruppen, tre stycken var tre år och två stycken var fem år. Barnen trodde att vi fick regn för att molnen gråter. Jag visade lådan och barnen undrade varför jag la isklampar på? Jag berättade att vi skulle göra regn och frågade om de trodde att det skulle gå?
Jag berättade vår flanosaga om vattendroppen Doris. Jag utgick från barnens närhet och använde kanalen istället för en å. Barnen reagerade på att vattendropparna inte hade några ben, de var bara helt runda. Jag visade på den ovala formen och sedan kopplade jag samman flanosagan med vår exprimentlåda. Barnen tyckte det var jättespännande och lyckan var stor när det regnade ner några droppar. Barnen hade vissa förkunskaper om vattnets egenskaper. De visste att snö blir vatten och att vatten blir snö samt regn och is.
Jag visade hur en vattenmolekyl ser ut och ett barn såg att molekylen såg ut som Musse Pigg som han hade på sin tröja. Sedan berättade jag att vatten också heter H2O. Vi pratade även om salt- och sötvatten och flera barn hade badat i saltvatten och det smakade inte gott. Jag hade även med lite historia om vad folk i andra länder trodde om regn. Barnen tyckte det var roligt och spännande.
Efteråt pratade jag och Jenny och kom överens om att revidera flanosagan genom att sätta upp den i förväg som ett kretslopp istället för på en linje.
I andra gruppen var det fyra barn och alla var fyra år. Den här gruppen var lite lugnare och lyssnade mer och Jenny fångade dem väldigt bra, medan jag observerade. Barnen visste att regn finns i snö och att det kommer från molnen. De visste även att vatten är snö och att vatten fryser till is. Eftersom vi hade satt flanosagan som ett kretslopp inför denna grupp så fick Jenny även med begreppet kretslopp. Även dessa barn tyckte att exprimentlådan var spännande och lyckan var lika stor denna gång när regnet droppade ner. Även i denna grupp fanns det barn som badat i saltvatten och de tyckte även att historian om regn var rolig.
När jag gjorde efterbesöket veckan efter så var det tyvärr massa sjuka barn så jag hade bara tre barn. Vi pratade om Doris och då sprang en av treåringarna iväg till en bokstavstavla och visade att Doris och hennes kompisar såg ut som ett O om man tittar från sidan. Jag hade även med mig exprimentlådan och denna gång blandade jag salt i ”sjön” och så skulle barnen smaka på det och tillslut var det en som vågade. Sedan la jag på isklamparna och så väntade vi på regnet och sedan smakade vi på detta och det smakade inte salt! Det var häftigt!!
Efter detta fick barnen rita något om regn. Treåringen ritade ett grönt område och där i var Doris och hennes kompisar fast de syns inte. Sedan ritade han ett blått område och där fanns också Doris och hennes kompisar, i mitten av teckningen ritade han en ring och det var Doris. En andra två var fyra år och den ena ritade två vattenpölar och den andre ritade sin familj och bland dem fanns det en ring och det var Doris.
Jag var väldigt imponerad av treåringen som snappat upp så mycket. Synd att de inte var fler där, men så är det i sjuktider.
Jag berättade vår flanosaga om vattendroppen Doris. Jag utgick från barnens närhet och använde kanalen istället för en å. Barnen reagerade på att vattendropparna inte hade några ben, de var bara helt runda. Jag visade på den ovala formen och sedan kopplade jag samman flanosagan med vår exprimentlåda. Barnen tyckte det var jättespännande och lyckan var stor när det regnade ner några droppar. Barnen hade vissa förkunskaper om vattnets egenskaper. De visste att snö blir vatten och att vatten blir snö samt regn och is.
Jag visade hur en vattenmolekyl ser ut och ett barn såg att molekylen såg ut som Musse Pigg som han hade på sin tröja. Sedan berättade jag att vatten också heter H2O. Vi pratade även om salt- och sötvatten och flera barn hade badat i saltvatten och det smakade inte gott. Jag hade även med lite historia om vad folk i andra länder trodde om regn. Barnen tyckte det var roligt och spännande.
Efteråt pratade jag och Jenny och kom överens om att revidera flanosagan genom att sätta upp den i förväg som ett kretslopp istället för på en linje.
I andra gruppen var det fyra barn och alla var fyra år. Den här gruppen var lite lugnare och lyssnade mer och Jenny fångade dem väldigt bra, medan jag observerade. Barnen visste att regn finns i snö och att det kommer från molnen. De visste även att vatten är snö och att vatten fryser till is. Eftersom vi hade satt flanosagan som ett kretslopp inför denna grupp så fick Jenny även med begreppet kretslopp. Även dessa barn tyckte att exprimentlådan var spännande och lyckan var lika stor denna gång när regnet droppade ner. Även i denna grupp fanns det barn som badat i saltvatten och de tyckte även att historian om regn var rolig.
När jag gjorde efterbesöket veckan efter så var det tyvärr massa sjuka barn så jag hade bara tre barn. Vi pratade om Doris och då sprang en av treåringarna iväg till en bokstavstavla och visade att Doris och hennes kompisar såg ut som ett O om man tittar från sidan. Jag hade även med mig exprimentlådan och denna gång blandade jag salt i ”sjön” och så skulle barnen smaka på det och tillslut var det en som vågade. Sedan la jag på isklamparna och så väntade vi på regnet och sedan smakade vi på detta och det smakade inte salt! Det var häftigt!!
Efter detta fick barnen rita något om regn. Treåringen ritade ett grönt område och där i var Doris och hennes kompisar fast de syns inte. Sedan ritade han ett blått område och där fanns också Doris och hennes kompisar, i mitten av teckningen ritade han en ring och det var Doris. En andra två var fyra år och den ena ritade två vattenpölar och den andre ritade sin familj och bland dem fanns det en ring och det var Doris.
Jag var väldigt imponerad av treåringen som snappat upp så mycket. Synd att de inte var fler där, men så är det i sjuktider.
fredag 20 mars 2009
Teknik i skolan
Hello!
Nu har det blivit teknikobservationer i skolan. I klassen som jag snokade runt lite i brukar gå på promenader varje onsdag och vara borta hela förmiddagen. Under dessa turer tas barnens nyfikenhet och frågor tillvara. De samtalar om sådant de blir intresserad av under promenaden. Under denna termin har klasserna; förskoleklassen, ettan och tvåan ett samarbete i teknikämnet. De har lånat flera olika experimentlådor från Balthazar i Skövde som de ska undersöka under vårterminen. I dessa lådor finns olika experiment och tillhörande material. De har delat upp klasserna i mindre grupper där de kommer att titta närmare på luft, vatten, magnetism och elektricitet. Extra roligt är det då våran Cartoon handlade om regn då de håller på med vatten =) I klassen där jag var och tittade höll de på med elektricitet för tillfället. De tittade på sluten strömkrets och ett mycket enkelt experiment om alarm. Laborerandet och utfroskandet av dessa aktiviteter var något som roade alla barn. De var duktiga på att samarbeta och hjälpa varandra.
Det är roligt att se att tekniken upptäcks i skolan och med hjälp av lådorna från Balthazar får lärare mycket hjälp på traven. Det är ett fint erbjudande skolor och förskolor kan ta del av, då det är utvecklat av folk som har mer kunskaper och vill hjälpa till att förmedla och underlätta tekniken i vardagen. Det skulle kanske kräva alldeles för mycket tid om lärarna själva skulle utveckla alla dessa experiment då det kanske inte direkt är kunskaper som var och annan människa besitter?!
Jag anser att det laborativa arbetet är ett bra sätt att få och göra elever intresserade av tekniken. De får själva utföra experimentet vilket gör att man många gånger lär sig lättare samt att kunskapen bättre befäst efter eget utförande. Sen är det ett annorlunda avbrott i vardagen där de inte arbetar utefter läroböckerna utan får variationen i undervisningen. Jag tror på att börja tidigt när det gäller att få barn och elever intresserade av dessa ämnen så jag är glad för att jag såg detta på min fältstudieplats!
Jenny
onsdag 18 mars 2009
Reviderat experiment
God kväll!
När jag idag var med och observerade Annika kom jag på en ny sak vi skulle kunna prova när vi utvärderar. Då saltvattenexperimentet inte fungerade är min idé att hälla saltvatten i sjön som nu istället får bli hav. Eleverna/barnen får smaka på det salta vattnet i burken och senare även på vattendropparna som har blivit på locket. Då ska ju inte vattnet på locket vara salt, eller???
Med detta visar vi på ett konkret sätt att regn alltid består av sötvatten, vilket vi även har tagit upp vid lärandetillfället.
Jag ska prova detta imorgon med mina barn som försökskaniner igen, för att se om det funkar. Det var bara en tanke, vi får prata mer om det imorgon, men det vore kul att använda "kretslopplådan" igen för barnen uppskattade den verkligen och det är alltid kul med experiment.
Jessica
När jag idag var med och observerade Annika kom jag på en ny sak vi skulle kunna prova när vi utvärderar. Då saltvattenexperimentet inte fungerade är min idé att hälla saltvatten i sjön som nu istället får bli hav. Eleverna/barnen får smaka på det salta vattnet i burken och senare även på vattendropparna som har blivit på locket. Då ska ju inte vattnet på locket vara salt, eller???
Med detta visar vi på ett konkret sätt att regn alltid består av sötvatten, vilket vi även har tagit upp vid lärandetillfället.
Jag ska prova detta imorgon med mina barn som försökskaniner igen, för att se om det funkar. Det var bara en tanke, vi får prata mer om det imorgon, men det vore kul att använda "kretslopplådan" igen för barnen uppskattade den verkligen och det är alltid kul med experiment.
Jessica
Genomförandet av Concept cartoon
Hej!
Igår var jag i Falköping och observerade Jessica då hon genomförde Cartoonen i förskola och skola. Jag tyckte att det gick bra och barnen/eleverna var intresserade och hade många egna tankar kring regn. Ett barn i förskolan inflikade då och då kring saker han sett på tv kring regn, exempelvis att i Nalle Puh hade han sett att det fanns en maskin som fanns uppe i himlen som gjorde att det blev regn och på Svampbob Fyrkant klappade de händerna och då blev det regn på bara dem. Tror barnen att det går till på det sättet för att de har sett det på tv? Det verkar inte bättre.. Jag ställer mig frågade till om det är bra att barnprogram visar sådana skeva bilder kring hur regn blir till? Dock kommer barnen lära sig om vattnets kretslopp senare under skoltiden och pedagogen kan därigenom påvisa att inte allt som visas på tv är sant. Så det kanske inte gör något att barnprogrammen visar "fel".
Då barnen/eleverna verkade ha förstått det stora hela med lektionstillfället ändrade vi inget inför idag, då jag genomförde Cartoonen på förskola och skola i Hjo. Även dessa barn/elever var intresserade och aktiva i diskussionen och vi förmedlade det relevanta. Ett barn på förskolan i Hjo blev så fascinerad av vår experimentlåda att han utbrast: "Vad häftigt att man kan göra eget regn, det här ska jag göra hemma!" Det kändes väldigt roligt.
Jag tycker att det var ett väldigt bra inslag att ha med vår flanosaga om Vattendroppen Doris och hennes resa genom kretsloppet. Det blev väldigt konkret och alla barn/elever förstod därmed att det är samma vatten som finns hela tiden och att inget nytt tillkommer.
Igår var jag i Falköping och observerade Jessica då hon genomförde Cartoonen i förskola och skola. Jag tyckte att det gick bra och barnen/eleverna var intresserade och hade många egna tankar kring regn. Ett barn i förskolan inflikade då och då kring saker han sett på tv kring regn, exempelvis att i Nalle Puh hade han sett att det fanns en maskin som fanns uppe i himlen som gjorde att det blev regn och på Svampbob Fyrkant klappade de händerna och då blev det regn på bara dem. Tror barnen att det går till på det sättet för att de har sett det på tv? Det verkar inte bättre.. Jag ställer mig frågade till om det är bra att barnprogram visar sådana skeva bilder kring hur regn blir till? Dock kommer barnen lära sig om vattnets kretslopp senare under skoltiden och pedagogen kan därigenom påvisa att inte allt som visas på tv är sant. Så det kanske inte gör något att barnprogrammen visar "fel".
Då barnen/eleverna verkade ha förstått det stora hela med lektionstillfället ändrade vi inget inför idag, då jag genomförde Cartoonen på förskola och skola i Hjo. Även dessa barn/elever var intresserade och aktiva i diskussionen och vi förmedlade det relevanta. Ett barn på förskolan i Hjo blev så fascinerad av vår experimentlåda att han utbrast: "Vad häftigt att man kan göra eget regn, det här ska jag göra hemma!" Det kändes väldigt roligt.
Jag tycker att det var ett väldigt bra inslag att ha med vår flanosaga om Vattendroppen Doris och hennes resa genom kretsloppet. Det blev väldigt konkret och alla barn/elever förstod därmed att det är samma vatten som finns hela tiden och att inget nytt tillkommer.
Teknik i förskolan
Hello!
Här kommer lite tankar och funderingar kring tekniken från den förskola jag gör mina fältstudier på. Jag var där igår och nu när jag ska sätta det på pränt inser jag att jag egentligen anser att det inte förekommer mycket av det ämnet där. Eller så finns den där utan att jag riktigt fick syn på den. Det jag med blotta ögat såg av tekniken är det som är vanligt förekommande på de flesta förskolor. I material och miljö som barnen själva får leka med finns lego, tekniklego, kapplastavar, en våg, olika kulbanor som man bygger ihop efter eget önske och så någon form av snickarverkstad. Detta så klassiska rum tycks ofta, tyvärr, vara bortglömt! Dåligt med verktyg, saker och material att skapa med och samt att det tycks även vara ett rum där en vuxen alltid måste vara med. Då det är ett kvinnodominerande yrke, där många av dem inte har intresse för sådana här ämnen glöms det lätt bort! Jag anser att det är minst lika viktigt att snickarrummet finns som dockvrån och där även barnen kan få vara för sig själva. Det hela handlar bara om att visa dem hur de ska uppföra sig med verktygen och ge dem ett förtroende.
För att få barnen mer intresserade, då speciellt flickor, gäller det att ge förslag på saker dom kan bygga. Vid första tanken är det kanske lätt att enbart tänka "pojksaker" men det finns många flicksaker eller neutrala saker som kan byggas som de också känner att de kan använda och leka med. Det kan vara stall, nyckelskåp, smyckesskrin och hemliga lådor osv. Men först och främst tror jag att det är personalens attityd och tankesätt som måste få en förändring. Anna Stina Ahlrik belyste på föreläsningen Teknikämnet och barns tidiga åldrar (090210) att det är viktigt med engagemang och positivitet inför ett ämne för att göra det intressant för barnen. Någon stans är det ju ändå vi vuxna som i första hand måste visa att det finns!
Jag själv har alltid tyckt det har varit roligt att hålla på med händerna, bygga och laga saker. Idag är jag glad för den möjligheten jag fick för det gör mig inte så "hjälplös". Jag tar tag i saker, vågar försöka själv och lagar saker som behöver fixas. Jag vill helt enkelt ha och är samtidigt glad för den möjligheten, att kunna klara mig själv!
tisdag 17 mars 2009
Lärandetillfälle i förskola och skola
Hej!
Jag har idag varit ute och utfört vår planerade samling/lektion om regn. I förskolan var det 4 barn med och i skolan var det 8 elever. Annika var med och observerade. Både i förskolan och skolan var barnen intresserade och delaktiga i lärandetillfället. Det blev en bra diskussion med skoleleverna om regnets historia. Flera av dem tog upp indianernas regndans och jag gav dem flera olika idéer om hur folk trodde förr i tiden men även idag. Efter genomgången lektion så knäckte en elev att det vi pratat om var vattnets kretslopp. Imponerande! De tyckte det var spännande med experimentet ( som visar vattnets kretslopp) och det var roligt att se deras ansiktsuttryck när det "regnade" ner i "sjön" i lådan. Vårt hemmagjorda kretslopp fungerar alldeles utmärkt!
Även i förskolan var barnen med och visade intresse. De gav uttryck för sina tankar och kunskaper och även de uppskattade experimentet. Den pojke som vid intervjuerna sa att regnet kom från en maskin var även idag inne på detta spår, men han började ändra sig i slutet av samlingen. Det ska bli intressant att komma tillbaka till både förskolan och skolan och utvärdera vad de de har snappat upp.
Vårt planerade upplägg funkade bra så vi kommer inte att ändra på något till imorgon då det är Annikas tur att ha sina lärandetillfällen.
Jessica
Jag har idag varit ute och utfört vår planerade samling/lektion om regn. I förskolan var det 4 barn med och i skolan var det 8 elever. Annika var med och observerade. Både i förskolan och skolan var barnen intresserade och delaktiga i lärandetillfället. Det blev en bra diskussion med skoleleverna om regnets historia. Flera av dem tog upp indianernas regndans och jag gav dem flera olika idéer om hur folk trodde förr i tiden men även idag. Efter genomgången lektion så knäckte en elev att det vi pratat om var vattnets kretslopp. Imponerande! De tyckte det var spännande med experimentet ( som visar vattnets kretslopp) och det var roligt att se deras ansiktsuttryck när det "regnade" ner i "sjön" i lådan. Vårt hemmagjorda kretslopp fungerar alldeles utmärkt!
Även i förskolan var barnen med och visade intresse. De gav uttryck för sina tankar och kunskaper och även de uppskattade experimentet. Den pojke som vid intervjuerna sa att regnet kom från en maskin var även idag inne på detta spår, men han började ändra sig i slutet av samlingen. Det ska bli intressant att komma tillbaka till både förskolan och skolan och utvärdera vad de de har snappat upp.
Vårt planerade upplägg funkade bra så vi kommer inte att ändra på något till imorgon då det är Annikas tur att ha sina lärandetillfällen.
Jessica
måndag 16 mars 2009
söndag 15 mars 2009
Saltkristallexperiment
Hej!
Jag har nu använt mina barn som försökskaniner till experimentet med saltvattnet. Jag tog en tratt och la i ett kaffefilter och hällde sedan i saltvattnet. Tanken var väl att vattnet skulle bli sötvatten igen men det fungerade INTE!!! Jag kan ju ha gjort något fel. Är det någon annan som har provat detta??
Vi får prata vidare om detta imorgon.
Jessica
Jag har nu använt mina barn som försökskaniner till experimentet med saltvattnet. Jag tog en tratt och la i ett kaffefilter och hällde sedan i saltvattnet. Tanken var väl att vattnet skulle bli sötvatten igen men det fungerade INTE!!! Jag kan ju ha gjort något fel. Är det någon annan som har provat detta??
Vi får prata vidare om detta imorgon.
Jessica
måndag 9 mars 2009
Lite härlig musik om regn
Här är något till alla våra trogna fans!!
Izabelle - Varje liten droppe regn
Andreas Lundstedt - Driver dagg faller regn
Alice Babs - Regntunga skyar
Robban Broberg - Vatten
Slit med hälsan och hoppas den blir uppiggad =)
Izabelle - Varje liten droppe regn
Andreas Lundstedt - Driver dagg faller regn
Alice Babs - Regntunga skyar
Robban Broberg - Vatten
Slit med hälsan och hoppas den blir uppiggad =)
Planering av lärandetillfällena
I dag flödar kreativiteten där vi har skapat och testat vårt experiment. Vi har slutfört våra texter kring ämnesteorin och idéhistorian samt sammanställt Cartoonen, Hur tror du att vi får regn? Vi har även planerat våra lärandetillfällen i förskola och skola.
Idéhistoria
Vattnets uppkomst på jorden
Forskare idag tror att vattnet kom till jorden med kometer från rymden som ständigt bombarderade jordens yta som då enbart bestod av glödande materia. Dessa kometer bestod av en iskärna innehållande vatten och stoft. Kometen värmdes upp av solen och den smälte och gav då ifrån sig regn (Stellan Sunhede 2009).
En annan tanke som finns är att vattnet måste ha funnits i jordens inre under det skede av jordens historia då temperaturen var hög, annars skulle vattenmolekylerna ha försvunnit ut i rymden. När jorden sedan svalnade har vattnet runnit ut ur jordens inre (http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6494&l=sv).
Andra tror på en teori där vattnet fanns i jordens inre, bundet till mineraler. Vattnet kom sedan till ytan genom vulkanutbrott och heta källor i form av ånga. När sedan jorden svalnade kondenserades ångan till flytande vatten som då bildade hav och sjöar.
En sista uppfattning är att jorden från början var helt torr, utan atmosfär och utan vatten. Vattnet transporterades sedan till jorden genom att himlakroppar som bildats ytterst i solsystemet krockade med vår planet. De kan ha bestått av is med olika kolföreningar, precis som dagens kometer. (http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/fragelada/).
Olika tankar om hur regn uppkommer
I den nordiska mytologin var det Tor som var åskans gud. Han slungade sin hammare, Mjölner, så blixtrar uppstod. Önskades bättre väder var det guden Frej som tillbads då han hade makten över regnet och solskenet (Danielsson et. al. 2003).
Antikens greker trodde att regnet kom från guden Zeus, som var en gåva från gudarna. De trodde även att de kunde få regn genom att lägga ut skinn av svarta backar på marken. Baggen är en symbol för de befruktande regnmolnen, där både färg och utseendet liknar molnets karaktär. Indierna hade en åsk- och regngud, Indra, i symbol som en vädur, vilken de tillbad. Germanierna ansåg att regnet fanns i djupa skålar och när de passade gudarna tömde dessa skålar över jorden. I det gamla Peru ansåg folket att det fanns en regngudinna i molnet som hade ett krus med vatten bredvid sig. Detta krus skulle hon tömma i rätt tid och om hon glömde detta slog hennes bror sönder kruset med sin kraftfulla blixt. Då jorden suktade efter vatten bad de kristna i väster till Jungfru Maria att blidka himlen att skänka regn (Tillhagen 1991).
Det finns åtskilliga historiska exempel på hur man försökt inverka på vädret genom religiösa ceremonier. Olika indianstammar har sin tro på hur man kunde framkall regn, så som regndans, offrade djur, brände gräs. Människan har även trott att onda väsen kunde framkalla regn och även att det kunde vara gudarna som grät (Tillhagen 1991). Människan har alltid ansett att vatten är en gåva från himlen. De flesta skapelseberättelserna världen över omnämns vatten som livets ursprung (Nilsson 1997).
Eskimåerna anser att molnen är stora säckar med vatten som bärs över himlavalvet at två gamla springande kvinnor. Regner som faller ner på jorden tror de är det vattnet som droppar ut genom sömmarna (Tillhagen 1991).
Vattnets uppkomst på jorden
Forskare idag tror att vattnet kom till jorden med kometer från rymden som ständigt bombarderade jordens yta som då enbart bestod av glödande materia. Dessa kometer bestod av en iskärna innehållande vatten och stoft. Kometen värmdes upp av solen och den smälte och gav då ifrån sig regn (Stellan Sunhede 2009).
En annan tanke som finns är att vattnet måste ha funnits i jordens inre under det skede av jordens historia då temperaturen var hög, annars skulle vattenmolekylerna ha försvunnit ut i rymden. När jorden sedan svalnade har vattnet runnit ut ur jordens inre (http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6494&l=sv).
Andra tror på en teori där vattnet fanns i jordens inre, bundet till mineraler. Vattnet kom sedan till ytan genom vulkanutbrott och heta källor i form av ånga. När sedan jorden svalnade kondenserades ångan till flytande vatten som då bildade hav och sjöar.
En sista uppfattning är att jorden från början var helt torr, utan atmosfär och utan vatten. Vattnet transporterades sedan till jorden genom att himlakroppar som bildats ytterst i solsystemet krockade med vår planet. De kan ha bestått av is med olika kolföreningar, precis som dagens kometer. (http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/fragelada/).
Olika tankar om hur regn uppkommer
I den nordiska mytologin var det Tor som var åskans gud. Han slungade sin hammare, Mjölner, så blixtrar uppstod. Önskades bättre väder var det guden Frej som tillbads då han hade makten över regnet och solskenet (Danielsson et. al. 2003).
Antikens greker trodde att regnet kom från guden Zeus, som var en gåva från gudarna. De trodde även att de kunde få regn genom att lägga ut skinn av svarta backar på marken. Baggen är en symbol för de befruktande regnmolnen, där både färg och utseendet liknar molnets karaktär. Indierna hade en åsk- och regngud, Indra, i symbol som en vädur, vilken de tillbad. Germanierna ansåg att regnet fanns i djupa skålar och när de passade gudarna tömde dessa skålar över jorden. I det gamla Peru ansåg folket att det fanns en regngudinna i molnet som hade ett krus med vatten bredvid sig. Detta krus skulle hon tömma i rätt tid och om hon glömde detta slog hennes bror sönder kruset med sin kraftfulla blixt. Då jorden suktade efter vatten bad de kristna i väster till Jungfru Maria att blidka himlen att skänka regn (Tillhagen 1991).
Det finns åtskilliga historiska exempel på hur man försökt inverka på vädret genom religiösa ceremonier. Olika indianstammar har sin tro på hur man kunde framkall regn, så som regndans, offrade djur, brände gräs. Människan har även trott att onda väsen kunde framkalla regn och även att det kunde vara gudarna som grät (Tillhagen 1991). Människan har alltid ansett att vatten är en gåva från himlen. De flesta skapelseberättelserna världen över omnämns vatten som livets ursprung (Nilsson 1997).
Eskimåerna anser att molnen är stora säckar med vatten som bärs över himlavalvet at två gamla springande kvinnor. Regner som faller ner på jorden tror de är det vattnet som droppar ut genom sömmarna (Tillhagen 1991).
Ämnesteoretisk fördjupning
Kretsloppet – en vattendroppes resa
1, Från början är vattendroppen i en å tillsammans med andra droppar.
2, Ån rinner ut i havet.
3, Solen lyser på havet. Vattnet blir varmare och det bildas ånga.
4, Ångan stiger upp i luften.
5, Men högt upp i luften är det kallare. Då blir ångan vattendroppar igen.
6, Det blir ett moln av vattendropparna. Molnet blåser in över land.
7, Dropparna klumpar ihop sig. De blir större och tyngre. Till slut faller de ned och det börja regna.
8, En droppe landar på din näsa. Massor av droppar landar i ån, som rinner ut i havet… Så fortsätter vattnet sin resa runt, runt. Så har det varit sedan jorden blev till.
Moln
Moln är många, många små vattendroppar som svävar i luften. Om du ser ett mörkt moln på himlen, kan det snart bli regn. Dropparna i molnet har blivit så tunga att det faller ned. Varje droppe samlar på sig mindre droppar tills den är många gånger tusen större än vad den var från början innan den faller till marken. Ju högre att moln stiger desto mer vatten bär det med sig.
Vatten
En vattenmolekyl består av två väteatomer H2 och syreatom O som tillsammans H2O. Vattenmolekylen har en sida som är positivt laddad och en som är negativt laddad vilket leder till att binds samman. En regndroppe är något tillplattad i botten och i övrigt rund i formen, inte droppformade som de ofta avbildas. Jordens yta består av 3% sötvatten och 97% saltvatten. Det är endast sötvatten som kommer ner i nederbörd. Vatten kan finnas i former som dimma, moln, regn, hagel, ånga samt snö och är ständigt i rörelse. Vatten finns i jordens bäckar, sjöar och hav och som avdunstar och återvänder till havet. Det kallas för vattnets kretslopp. Den drivande kraften, som får vattnet att röra sig är solen. Vattnet har tre faser av egenskaper: is, flytande och vattenånga. Inga processer fungerar utan vatten: Inget liv utan vatten!
Kretsloppet – en vattendroppes resa
1, Från början är vattendroppen i en å tillsammans med andra droppar.
2, Ån rinner ut i havet.
3, Solen lyser på havet. Vattnet blir varmare och det bildas ånga.
4, Ångan stiger upp i luften.
5, Men högt upp i luften är det kallare. Då blir ångan vattendroppar igen.
6, Det blir ett moln av vattendropparna. Molnet blåser in över land.
7, Dropparna klumpar ihop sig. De blir större och tyngre. Till slut faller de ned och det börja regna.
8, En droppe landar på din näsa. Massor av droppar landar i ån, som rinner ut i havet… Så fortsätter vattnet sin resa runt, runt. Så har det varit sedan jorden blev till.
Moln
Moln är många, många små vattendroppar som svävar i luften. Om du ser ett mörkt moln på himlen, kan det snart bli regn. Dropparna i molnet har blivit så tunga att det faller ned. Varje droppe samlar på sig mindre droppar tills den är många gånger tusen större än vad den var från början innan den faller till marken. Ju högre att moln stiger desto mer vatten bär det med sig.
Vatten
En vattenmolekyl består av två väteatomer H2 och syreatom O som tillsammans H2O. Vattenmolekylen har en sida som är positivt laddad och en som är negativt laddad vilket leder till att binds samman. En regndroppe är något tillplattad i botten och i övrigt rund i formen, inte droppformade som de ofta avbildas. Jordens yta består av 3% sötvatten och 97% saltvatten. Det är endast sötvatten som kommer ner i nederbörd. Vatten kan finnas i former som dimma, moln, regn, hagel, ånga samt snö och är ständigt i rörelse. Vatten finns i jordens bäckar, sjöar och hav och som avdunstar och återvänder till havet. Det kallas för vattnets kretslopp. Den drivande kraften, som får vattnet att röra sig är solen. Vattnet har tre faser av egenskaper: is, flytande och vattenånga. Inga processer fungerar utan vatten: Inget liv utan vatten!
lördag 7 mars 2009
Intervjuer
Hej!
Har nu varit och intervjuat barn i både förskola och skola om vår fråga "Hur tror du att vi får regn?"
En del barn hade en någorlunda uppfattning om hur vi får regn medan andra inte hade en susning, men fantasin ä det inget fel på!
"Molnen blir arga och fulla av vätska. Det är nästan som när vi svettas....."
"En maskin som man inte ser tar upp vattnet och suger sedan ner det. Det ser man på tvprogram. Det kanske är någon där uppe som sköter maskinen och bestämmer årstiderna. Han måste stå på något hårt för annars ramlar han ner."
Ja, vi har en del att jobba med på måndag när vi ska planera lärandetillfällena. Det behövs nog något konkret för att de ska förstå hur det fungerar.
Ha en bra helg!
Jessica
Har nu varit och intervjuat barn i både förskola och skola om vår fråga "Hur tror du att vi får regn?"
En del barn hade en någorlunda uppfattning om hur vi får regn medan andra inte hade en susning, men fantasin ä det inget fel på!
"Molnen blir arga och fulla av vätska. Det är nästan som när vi svettas....."
"En maskin som man inte ser tar upp vattnet och suger sedan ner det. Det ser man på tvprogram. Det kanske är någon där uppe som sköter maskinen och bestämmer årstiderna. Han måste stå på något hårt för annars ramlar han ner."
Ja, vi har en del att jobba med på måndag när vi ska planera lärandetillfällena. Det behövs nog något konkret för att de ska förstå hur det fungerar.
Ha en bra helg!
Jessica
fredag 6 mars 2009
Balthazar
Hej!
Nu har jag varit på Balthazar. Vi fick pröva deras olika experiment och vara med då två klasser kom och besökte Balthazar. De hade båda arbetat med rymden som tema och därför var fokus rymden i fokus vid besöket. Vi fick titta på den inledande teatern där vi fick möta Aristoteles, Galileo Galilei och Nilla Armstrong, som var Neil Armstrongs barnbarn. Därefter fick vi följa med och titta på solsystemet och hjälpa barnen att göra raketer.
Efter att barngrupperna gått samtalade vi med en i personalen om Balthazars verksamhet och därefter fick jag titta på deras experimentlåda. Den var enkelt gjord och bara av plast. Så jag tycker vi gör egna istället med skog och sjö i. Sedan är det nog roligare att skapa sina egna med, eller hur? :-)
Annika
Nu har jag varit på Balthazar. Vi fick pröva deras olika experiment och vara med då två klasser kom och besökte Balthazar. De hade båda arbetat med rymden som tema och därför var fokus rymden i fokus vid besöket. Vi fick titta på den inledande teatern där vi fick möta Aristoteles, Galileo Galilei och Nilla Armstrong, som var Neil Armstrongs barnbarn. Därefter fick vi följa med och titta på solsystemet och hjälpa barnen att göra raketer.
Efter att barngrupperna gått samtalade vi med en i personalen om Balthazars verksamhet och därefter fick jag titta på deras experimentlåda. Den var enkelt gjord och bara av plast. Så jag tycker vi gör egna istället med skog och sjö i. Sedan är det nog roligare att skapa sina egna med, eller hur? :-)
Annika
torsdag 5 mars 2009
Handledning 090305
Idag hade vi handledning med både Krister Karlsson och Stellan Sunhede. Vi fick ämnesteori och förslag på experiment till vårt fenomen. All information vi fick kommer vi inte att använda oss av men mycket har vi tagit till oss och kunskapen har vidgas. Efteråt satte vi oss ner och började skriva ämnesteori och idéhistoria till vårt arbete.
tisdag 3 mars 2009
Seminarium 090303
Seminarium 090303 ”Mål, bedömning och utvärdering
Hur tror du att vi får regn?
Mål för förskolan:
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
☁ Utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
☁ Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäckter nya sätt att förstå sin omvärld.
☁ Förståelsen för naturens kretslopp.
Läroplansmål, Lpfö 98
Lärandemål:
☁ Barnen ska få förståelse för hur vi får regn samt en uppfattning av vattnets kretslopp.
Bedömning:
Kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på vår jord?
Utvärdering:
Samtal med barnen kring regn. Barnen får måla vad de vet om regn/kretslopp.
Mål för skolan:
☁ Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga… kunskapsområdena.
Läroplansmål Lpo 94
Kursplansmål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte
skolåret
☁ Känna till några episoder ur naturvetenskapens historia och därigenom ha inblick i olika sätt att förklara naturen.
☁ Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig.
Lärandemål:
☁ Eleverna ska få förståelse för hur vi får regn samt en uppfattning av vattnets kretslopp samt historiskt perspektiv.
Bedömning:
Kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på vår jord? Hur trodde de förr i tiden att regnet kom ifrån.
Utvärdering:
Samtal kring Cartoonen i grupp samt att eleverna får måla vad de vet om regn/kretslopp.
Då vi har ställt frågan innan lärandetillfället och sedan utgått från barnens och elevernas förkunskaper kring vårt valda fenomen bygger vi därmed vidare på deras tidigare kunskaper och erfarenheter vilket Andersson (2008) förespråkar. Vi anser att processen är av lika stor vikt som faktakunskapen, där de båda ska ingå i bedömningen. Inom processen anser vi att reflektion, diskussion och argumentation är viktigt för att nå ett optimalt lärande. Inte bara läsa för läsandets skull.
Hur tror du att vi får regn?
Mål för förskolan:
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
☁ Utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
☁ Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäckter nya sätt att förstå sin omvärld.
☁ Förståelsen för naturens kretslopp.
Läroplansmål, Lpfö 98
Lärandemål:
☁ Barnen ska få förståelse för hur vi får regn samt en uppfattning av vattnets kretslopp.
Bedömning:
Kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på vår jord?
Utvärdering:
Samtal med barnen kring regn. Barnen får måla vad de vet om regn/kretslopp.
Mål för skolan:
☁ Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga… kunskapsområdena.
Läroplansmål Lpo 94
Kursplansmål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte
skolåret
☁ Känna till några episoder ur naturvetenskapens historia och därigenom ha inblick i olika sätt att förklara naturen.
☁ Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig.
Lärandemål:
☁ Eleverna ska få förståelse för hur vi får regn samt en uppfattning av vattnets kretslopp samt historiskt perspektiv.
Bedömning:
Kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på vår jord? Hur trodde de förr i tiden att regnet kom ifrån.
Utvärdering:
Samtal kring Cartoonen i grupp samt att eleverna får måla vad de vet om regn/kretslopp.
Då vi har ställt frågan innan lärandetillfället och sedan utgått från barnens och elevernas förkunskaper kring vårt valda fenomen bygger vi därmed vidare på deras tidigare kunskaper och erfarenheter vilket Andersson (2008) förespråkar. Vi anser att processen är av lika stor vikt som faktakunskapen, där de båda ska ingå i bedömningen. Inom processen anser vi att reflektion, diskussion och argumentation är viktigt för att nå ett optimalt lärande. Inte bara läsa för läsandets skull.
måndag 2 mars 2009
En användbar länk?!
Hello!
När jag kollade runt lite på andras bloggar... har så lite att göra annars ;), hittade jag den här länken om vatten ProfessorVatten. Här finns det enkelt förklarat om vad vatten är för något och var det kommer ifrån, plus mycket annat användbart.
Jenny
söndag 1 mars 2009
Experiment
Hej.
Ja Jenny, det kanske vi kan ta och göra istället om inte det andra verkar fungera. Men jag ska till Balthazar nu på fredag och granska hur de har gjort sin låda som innehåller vattnets kretslopp. Kan även fråga hur de gör för att undvika kondens på sidorna. Ska bli intressant att se denna modell. Jag tar med kameran så vi kan göra vår så lik som möjligt så att den fungerar likadant. Om vi inte får låna deras vill säga. Fast vore rätt kul att göra en egen med :-)
Ses imorgon! / Annika
Ja Jenny, det kanske vi kan ta och göra istället om inte det andra verkar fungera. Men jag ska till Balthazar nu på fredag och granska hur de har gjort sin låda som innehåller vattnets kretslopp. Kan även fråga hur de gör för att undvika kondens på sidorna. Ska bli intressant att se denna modell. Jag tar med kameran så vi kan göra vår så lik som möjligt så att den fungerar likadant. Om vi inte får låna deras vill säga. Fast vore rätt kul att göra en egen med :-)
Ses imorgon! / Annika
fredag 27 februari 2009
Regnintervjuer
Hej
Håller helt med dig Jessica!! Det är helt underbart att få ta del av barns tankar kring olika fenomen. Medan vissa inte "vet", andra svara kortfattat att regnet kommer från molnen till långa utlägg där de har stor kunskap och smarta idér kring ämnet.
- Regnet finns i rymden men det regnar enbart på jorden för skulle det regna i rymden då slocknar ju elden på raketerna...
- Det är molnen som blixtrar till så att det regnar...
Det ska bli spännande att utföra experimentet och föra diskussioner med barn/elever vid det senare tillfället. Vi får också ta oss en funderare på det lilla experimentet som Bengt Drath tog upp som snabbast på förelänsingen igår, 090226. Kanske vi kan använda oss av det om vi inte får till det lilla kretsloppet vi tänkt oss.
Ha en god helg/Jenny
Håller helt med dig Jessica!! Det är helt underbart att få ta del av barns tankar kring olika fenomen. Medan vissa inte "vet", andra svara kortfattat att regnet kommer från molnen till långa utlägg där de har stor kunskap och smarta idér kring ämnet.
- Regnet finns i rymden men det regnar enbart på jorden för skulle det regna i rymden då slocknar ju elden på raketerna...
- Det är molnen som blixtrar till så att det regnar...
Det ska bli spännande att utföra experimentet och föra diskussioner med barn/elever vid det senare tillfället. Vi får också ta oss en funderare på det lilla experimentet som Bengt Drath tog upp som snabbast på förelänsingen igår, 090226. Kanske vi kan använda oss av det om vi inte får till det lilla kretsloppet vi tänkt oss.
Ha en god helg/Jenny
Litteraturseminarium 090226
Litteraturseminarium 090226
Undervisning, etik, samhälle
I undervisningen, när vi diskuterar växthuseffekten med eleverna är det av vikt att det anknyts till deras vardag som med exempelvis sopsortering. Tas det upp stora ämnen som behandlar världsproblematik kan eleverna bli allt för uppskrämda då det är allt för abstrakt och svårt för dem att koppla till sig själva. Det är även viktigt att göra klart för barnen/eleverna att det är människan som gör påverkan på naturen och att vi har ett gemensamt ansvar för våra handlingar – alla kan göra något!
När ny teknik utvecklas görs det efter ett behov och då fokuserad behovet i första hand i stället för konsekvenserna. När det väl har kommit till konsekvensen är det inge som vill stå till svars. Även mindre blir det då det ofta är många inblandade och då lättare att skylla ifrån sig och avstå från ansvaret. Delat ansvar – inget ansvar! (Ginner 1996). Vidare nämner författaren att det är viktigt med stor teknisk kunskap för att kunna motsätt sig mot de tekniska frågorna. Genom att eleverna får denna kunskap fylls klyftan mellan allmänheten och experterna. Kunskapen om miljöhot och mot människan ger ett djupare bidrag till inflytelse.
Något som Susanne Klaar belyste på föreläsningen Etik i naturvetenskap 090224 och som vi i gruppen vill använda oss utav när vi väl börjar arbeta är användningen av värderingsfrågor/övningar i undervisningen då vi anser att detta skapar ett underlag för diskussioner och värderingar, där allas tankar kommer till tals. Det är viktigt att börja med denna form tidigt för att utveckla deras självständighet och att de vågar vara sig själva och stå för sina åsikter. Vidare tog Klaar (2009) upp, och som vi tog fasta på, att det inte alltid ska letas efter det etiska i det innehållet man valt utan att man har det etiska som utgångspunkt till val av innehållet.
Andersson (2008) menar att skolan idag delar upp ämnena var för sig, olika delar av samma ämnen vilket leder till svårigheter för eleverna att se sammanhanget, helheten av ämnet. Vi i gruppen är överens om att vi vill arbeta ämnesövergripande i framtiden då dessa ämnen ligger så pass nära varandra. Detta för att skapa helheten för eleverna.
Vi vill lära eleverna tänka kritiskt och långsiktigt kring ämnena då de är våran framtid och där de är med och påverkar den!!
Undervisning, etik, samhälle
I undervisningen, när vi diskuterar växthuseffekten med eleverna är det av vikt att det anknyts till deras vardag som med exempelvis sopsortering. Tas det upp stora ämnen som behandlar världsproblematik kan eleverna bli allt för uppskrämda då det är allt för abstrakt och svårt för dem att koppla till sig själva. Det är även viktigt att göra klart för barnen/eleverna att det är människan som gör påverkan på naturen och att vi har ett gemensamt ansvar för våra handlingar – alla kan göra något!
När ny teknik utvecklas görs det efter ett behov och då fokuserad behovet i första hand i stället för konsekvenserna. När det väl har kommit till konsekvensen är det inge som vill stå till svars. Även mindre blir det då det ofta är många inblandade och då lättare att skylla ifrån sig och avstå från ansvaret. Delat ansvar – inget ansvar! (Ginner 1996). Vidare nämner författaren att det är viktigt med stor teknisk kunskap för att kunna motsätt sig mot de tekniska frågorna. Genom att eleverna får denna kunskap fylls klyftan mellan allmänheten och experterna. Kunskapen om miljöhot och mot människan ger ett djupare bidrag till inflytelse.
Något som Susanne Klaar belyste på föreläsningen Etik i naturvetenskap 090224 och som vi i gruppen vill använda oss utav när vi väl börjar arbeta är användningen av värderingsfrågor/övningar i undervisningen då vi anser att detta skapar ett underlag för diskussioner och värderingar, där allas tankar kommer till tals. Det är viktigt att börja med denna form tidigt för att utveckla deras självständighet och att de vågar vara sig själva och stå för sina åsikter. Vidare tog Klaar (2009) upp, och som vi tog fasta på, att det inte alltid ska letas efter det etiska i det innehållet man valt utan att man har det etiska som utgångspunkt till val av innehållet.
Andersson (2008) menar att skolan idag delar upp ämnena var för sig, olika delar av samma ämnen vilket leder till svårigheter för eleverna att se sammanhanget, helheten av ämnet. Vi i gruppen är överens om att vi vill arbeta ämnesövergripande i framtiden då dessa ämnen ligger så pass nära varandra. Detta för att skapa helheten för eleverna.
Vi vill lära eleverna tänka kritiskt och långsiktigt kring ämnena då de är våran framtid och där de är med och påverkar den!!
tisdag 24 februari 2009
PILOTINTERVJUER
Hej alla bloggare!!
Jag har idag gjort pilotintervjuer på mina egna barn som är 5 år och 7 ½ år angående vår fråga "Hur tror du vi får regn?"
Min 5-åring svarade att: Regnet kommer från molnen; de svarta molnen. Först kommer det droppar av vatten och sen börjar det regna.
Min stora kille sa att: Regnet kommer från himlen. Vattendropparna stannar i molnen och när de vill komma ner så hoppar de ner som regn. Så är regnet nere på marken i kanske 3-4 timmar och så åker de upp i molnen igen. De kommer hem igen. ( Han var i höstas på Dalenium med skolan och då pratade de om vattendroppen.)
Dessa svar anser jag visar på att frågan fungerar och att det finns många olika tankar i huvudet på de små liven. Ska bli kul och intressant att intervjua barnen i förskolan och skolan. Det kommer sannerligen att bli en hel del olika svar.
Fortsättning följer.....
Jessica
Jag har idag gjort pilotintervjuer på mina egna barn som är 5 år och 7 ½ år angående vår fråga "Hur tror du vi får regn?"
Min 5-åring svarade att: Regnet kommer från molnen; de svarta molnen. Först kommer det droppar av vatten och sen börjar det regna.
Min stora kille sa att: Regnet kommer från himlen. Vattendropparna stannar i molnen och när de vill komma ner så hoppar de ner som regn. Så är regnet nere på marken i kanske 3-4 timmar och så åker de upp i molnen igen. De kommer hem igen. ( Han var i höstas på Dalenium med skolan och då pratade de om vattendroppen.)
Dessa svar anser jag visar på att frågan fungerar och att det finns många olika tankar i huvudet på de små liven. Ska bli kul och intressant att intervjua barnen i förskolan och skolan. Det kommer sannerligen att bli en hel del olika svar.
Fortsättning följer.....
Jessica
torsdag 19 februari 2009
Handledning 090217
Efter handledning med Anna-Stina beslutade vi oss och faställde vår frågeställning till: Hur tror du vi får regn?
Vi kom fram till att vi behöver handledning av både Krister och Stellan då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan fysik och biologi. Några begrepp som kom upp och som vi vill ha förklaring på och ytterligare information om är:
Avdunsta
Avkylning
Kretslopp
Moln
Fler begrepp och undringar kan komma att läggas till!
Tidsplan:
Vi kommer under v. 8 och 9 utföra våra förtester kring vår frågeställning. V 10 den 5/3 har vi bokat in en handledning med både Krister och Stellan för att erhålla ämneskunskaper som kan vara för oss relevanta. Vid dessa båda tillfällen kommer vi även att sitta med uppgiften och dess utformande. Även handledning den 2/4 är bokad där ämnesdidaktik diskuteras.
Vi kom även överens om att till nästa gång vi träffas har vi sökt och letat efter material till vårt fenomen.
Vi kom fram till att vi behöver handledning av både Krister och Stellan då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan fysik och biologi. Några begrepp som kom upp och som vi vill ha förklaring på och ytterligare information om är:
Avdunsta
Avkylning
Kretslopp
Moln
Fler begrepp och undringar kan komma att läggas till!
Tidsplan:
Vi kommer under v. 8 och 9 utföra våra förtester kring vår frågeställning. V 10 den 5/3 har vi bokat in en handledning med både Krister och Stellan för att erhålla ämneskunskaper som kan vara för oss relevanta. Vid dessa båda tillfällen kommer vi även att sitta med uppgiften och dess utformande. Även handledning den 2/4 är bokad där ämnesdidaktik diskuteras.
Vi kom även överens om att till nästa gång vi träffas har vi sökt och letat efter material till vårt fenomen.
tisdag 17 februari 2009
Test av experiment
Hej gott folk!
Testade vårt experiment med varmt vatten i en godislåda och kylklamp ovanpå. Det gick väl så där. Då det även bildas vattenkondens på sidorna och inte bara på locket så blir det lite svårt att se vad det är som händer på just locket/molnet ;) Vi får lösa det på något sätt. Jag "skakade" lite på burken så att vattnet tog bort kondencen på sidorna men det kan vi ju knappast göra under försöket med barnen... Det vi behöver tänka på är att kylklampen har så mycket kontakt med locket som möjligt för bästa resultat och för att minimera tiden det tar för dropparna att bildas. Annars tycker jag att hela vår idé med en konstruerad värld är kontrekt bra!! Bara att sätta i gång att vara kreativa då =)
Jenny
Testade vårt experiment med varmt vatten i en godislåda och kylklamp ovanpå. Det gick väl så där. Då det även bildas vattenkondens på sidorna och inte bara på locket så blir det lite svårt att se vad det är som händer på just locket/molnet ;) Vi får lösa det på något sätt. Jag "skakade" lite på burken så att vattnet tog bort kondencen på sidorna men det kan vi ju knappast göra under försöket med barnen... Det vi behöver tänka på är att kylklampen har så mycket kontakt med locket som möjligt för bästa resultat och för att minimera tiden det tar för dropparna att bildas. Annars tycker jag att hela vår idé med en konstruerad värld är kontrekt bra!! Bara att sätta i gång att vara kreativa då =)
Jenny
måndag 16 februari 2009
Experiment
Hej...igen!
Jag hittade det här experimentet. Det är väldigt
likt det vi testade men kanske lite lite roligare att
göra. Vad vet jag! Avgör själva =)
Den finns på sidan 9, en lite bit ner...
http://www.krc.su.se/web/kompendier/Kemiskafferiet/Modul%202%20Begreppskarta%20och%20materia.pdf
Jag hittade det här experimentet. Det är väldigt
likt det vi testade men kanske lite lite roligare att
göra. Vad vet jag! Avgör själva =)
Den finns på sidan 9, en lite bit ner...
http://www.krc.su.se/web/kompendier/Kemiskafferiet/Modul%202%20Begreppskarta%20och%20materia.pdf
Enkelt kretslopp
Hej på er!
Försöker göra mitt första, egna inlägg =)
Jag hittade den här sidan på ett väldigt
enkelt kretslopp för vattnet...
http://hem.passagen.se/naturkunskapen/vattnets_kretslopp.htm
Jenny
Försöker göra mitt första, egna inlägg =)
Jag hittade den här sidan på ett väldigt
enkelt kretslopp för vattnet...
http://hem.passagen.se/naturkunskapen/vattnets_kretslopp.htm
Jenny
tisdag 10 februari 2009
Halloj!
Kikade in bloggen som grupp 2 har. (Vet inte om det är a eller b gruppen). De hade i alla fall en länk som även jag lägger in i vår blogg som jag tror att vi eventuellt kan ha användning för vid våran lektion om vatten. Fanns lite fakta om vattnets kretslopp och dylikt.
http://www.vattenportalen.se/index.htm
http://www.vattenportalen.se/index.htm
Litteraturseminarium 20090209 "Utgångspunkter i undervisningen"
Yoon och Ariri Onchwari (2006)
Sammanfattning av artikeln Teaching young children science: three key points av Yoon och Ariri Onchwari, 2006.
Yoon och Ariri Onchwari (2006) tar upp att lärare för tidiga åldrar ofta saknar förtroende för att undervisa i ämnet naturvetenskap/teknik på grund av att de själva inte har stor kunskap om ämnet och att de då inte känner sig tillräkligt förberedda för att kunna undervisa. Miljön, både klassrumsmiljön och utemiljön, har en avvgörande faktor för barns lärande och det är av stor vikt att lärare är medvetna om detta. Naturvetenskapen/tekniken idag innefattar idag mer frågor, observationer och experiment till skillnad mot att lära in fakta, begrepp och teorier. Lärares roll har därför bytts mot att involvera barnen i att utföra mer praktiskta övningar där lärares roll som handledare i processen.
Artikeln bygger på tre huvudpunkter som lärare behöver för att på bästa sätt undervisa elever. Den första tar upp om vetskapen om barns utveckling och lärande, individuell olikhet och om den sociala miljö barnet lever i. Den andra är de fem E:na, till svenska översatt till: Engagerande, Utforskande, Förklarande, Utvidgande och Utvärderande, vilket undervisingen bör byggas på. Miljön ska stimulera barns nyfikenhet och få dem att ställa frågor för att därmed få nya insikter som hjälper dem att utforksa och förstå sin omgivning. Den sista punkten ta upp vikten av frågestrategi. Genom frågor, ställda av läraren eller eleverna själva gör barnen sina upptäckter och använder sina egna sinnen. Barnens lärande påverkas av frågornas art och deras utformning. Därav bör lärare formuler frågor som utmanar och samtidigt guidar barnen vidare. Lärare för tidiga åldrar behöver inte vara experter på naturkunskap/teknik utan att genom tillämpa dessa tre stategier får barnen en rik inlärningsmiljö.
Yoon och Ariri Onchwari (2006) belyser vikten av en god inlärningsmiljö och bygger på ämnesdidaktik, medan Garbett (2003) mer lyfter fram ämnesteorietiska kunskaper. Författaren menar att uteslutande av dessa kunskper kan påverka att barn lär sig fel. Båda artiklarna poängterar vikten av att ta reda på svar på frågorna tillsammans, elev – elev och elev – lärare.
Vid seminariet kom vi till insikt om att vi som framtida lärare bör använda sig av både ämnesdiaktik och ämnesteori, för att kunna ställa utmanande frågor till eleverna krävs en god ämneskunskap.
Sammanfattning av artikeln Teaching young children science: three key points av Yoon och Ariri Onchwari, 2006.
Yoon och Ariri Onchwari (2006) tar upp att lärare för tidiga åldrar ofta saknar förtroende för att undervisa i ämnet naturvetenskap/teknik på grund av att de själva inte har stor kunskap om ämnet och att de då inte känner sig tillräkligt förberedda för att kunna undervisa. Miljön, både klassrumsmiljön och utemiljön, har en avvgörande faktor för barns lärande och det är av stor vikt att lärare är medvetna om detta. Naturvetenskapen/tekniken idag innefattar idag mer frågor, observationer och experiment till skillnad mot att lära in fakta, begrepp och teorier. Lärares roll har därför bytts mot att involvera barnen i att utföra mer praktiskta övningar där lärares roll som handledare i processen.
Artikeln bygger på tre huvudpunkter som lärare behöver för att på bästa sätt undervisa elever. Den första tar upp om vetskapen om barns utveckling och lärande, individuell olikhet och om den sociala miljö barnet lever i. Den andra är de fem E:na, till svenska översatt till: Engagerande, Utforskande, Förklarande, Utvidgande och Utvärderande, vilket undervisingen bör byggas på. Miljön ska stimulera barns nyfikenhet och få dem att ställa frågor för att därmed få nya insikter som hjälper dem att utforksa och förstå sin omgivning. Den sista punkten ta upp vikten av frågestrategi. Genom frågor, ställda av läraren eller eleverna själva gör barnen sina upptäckter och använder sina egna sinnen. Barnens lärande påverkas av frågornas art och deras utformning. Därav bör lärare formuler frågor som utmanar och samtidigt guidar barnen vidare. Lärare för tidiga åldrar behöver inte vara experter på naturkunskap/teknik utan att genom tillämpa dessa tre stategier får barnen en rik inlärningsmiljö.
Yoon och Ariri Onchwari (2006) belyser vikten av en god inlärningsmiljö och bygger på ämnesdidaktik, medan Garbett (2003) mer lyfter fram ämnesteorietiska kunskaper. Författaren menar att uteslutande av dessa kunskper kan påverka att barn lär sig fel. Båda artiklarna poängterar vikten av att ta reda på svar på frågorna tillsammans, elev – elev och elev – lärare.
Vid seminariet kom vi till insikt om att vi som framtida lärare bör använda sig av både ämnesdiaktik och ämnesteori, för att kunna ställa utmanande frågor till eleverna krävs en god ämneskunskap.
tisdag 3 februari 2009
Litteraturseminarium 20090203
Ämnesdidaktik/ämnesteori:
Sjöberg (2005) menar att ämnesdidaktik är en bro mellan ämnet och pedagogiken, det är en del av den generella pedagogiken. Vår grupps syn på ämnesdidaktik är sättet att lära ut ämnesteorin då pedagogen bör utgå från de didaktiska frågorna; Vad, Hur, Varför och för Vem. Pedagogen ska skapa möjligheter där eleverna själva ska kunna integrera kunskaper från olika ämnen för att bilda sig en helhetsuppfattning av omvärlden (Andersson 2008). Enligt Andersson (2008) måste det finnas en växelverkan mellan delarna och helheten i undervisningen för att eleverna ska få de bästa möjligheterna av lärande. Om pedagogen undervisar i stora helheter kan det resultera i att eleverna endast får en ytlig kunskap och om pedagogen fördjupar sig allt för mycket i delarna blir det svårt för eleverna att se större sammanhang, helheten. Lpo 94 menar att elever ska ges möjlighet till nyfikenhet, lust att lära och tilltro till sin egen förmåga vilket är frågor som måste beaktas vid ämnesdidaktiken.
Vi anser att ämnesteori handlar om innehållet, själva fakta, i ämnet, Andersson (2008) säger att teorin ska förklaras och förutsägas och inte läsas in som ett faktum. Ämnesdidaktiken är hur människan använder sig av ämnesteorin, anser vi som grupp.
En fråga vi ställde oss under seminariets diskussioner var: Vad händer med ämnesdidaktiken när vi integrerar olika ämnen? Hur benämns då didaktiken?
Naturvetenskap/teknik:
Ginner (1996) beskriver skillnaden mellan naturvetenskap och teknik där naturvetenskapen ställer frågan: Varför är det så här? Medan tekniken ställer frågan: Hur får det att fungera? Vidare beskriver Ginner (1996) att teknik är det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning. Författaren förklarar även kortfattat att: Naturen är naturgjord och tekniken är människogjord (Ginner 1996 s.27) samt att tekniken även kan ses som tillämpning till naturvetenskapen. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskapen bidrar med att forma våra värderingar och attityder medan tekniken handlar om att bemästra dem i praktiken. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskap beskriver naturen och världen runt omkring oss.
Lpo 94 beskriver att som mål i grundskolan ska elever ges möjlighet att känna till förutsättningarna för en god miljö samt att de förstår grundläggande ekologiska sammanhang. De ska också bilda sig ett miljöperspektiv så att de kan ta ansvar för och inneha ett personligt förhållningssätt till sin närmiljö. Mer kopplat till teknik förklarar Lpo 94 att undervisningen ska klarlägga för samhällets funktioner.
Lpfö 98 förklarar att förskolan ska fästa stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Även här ska ett ekologiskt förhållningssätt främjas samt förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)