Seminarium arbetsplaner 5 maj 2009

På en av arbetsplanerna vi tog del av stod det att arbetsplanen är till för att utveckla verksamheten och säkra kvalitén. Mål uttrycks i arbetsplanen som utarbetas varje år. Arbetsplanen anger färdriktningen för all verksamhet. Viktigt med tydliga måldokument som visar att verksamheterna bildar en helhet. Arbetsplanen skapar tydlighet och förenar gemensamma insatser. Med en arbetsplan kan man informera barn, föräldrar och politiker om verksamhetens arbete. Arbetsplanen används vid utvärdering och personalfortbildning.

En arbetsplan innehåller:
Mål/syfte – vad vi vill uppnå och varför?
Metod/arbetssätt – vad ska vi göra?
Innehåll/planering – hur ska vi göra?
Utvärdering – vad blev resultatet?
Utveckling – så här går vi vidare.

Alla förskolor har inte en utarbetad arbetsplan kring natur och teknik. I de tre vi tog del av utgick målen från Lpfö 98 varav två av dessa även var nedbrutna till egna mål som pedagogerna kan ha som stöd i verksamheten. Vi uppmärksammade att det inte finns några lärandemål för barnen utan görandemål för pedagogerna, som till exempel i arbetsplanen för teknik och matematik där ett av målen är att stimulera barnen att tänka samt prova att hitta egna lösningar. Målet för arbetsplanerna är att hela förskolan ska arbeta efter samma mål. I en av arbetsplanerna beskrivs tydligt förskolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA (där bland annat tekniken inom olika yrken framkommer) samt Hälsa och Livsstil (Grön flagg). En annan arbetsplan visar på vad de ska arbeta med inom teknik, natur och miljö samt hälsa.

Elfström et. al. (2008) menar att utifrån ett pedagogiskt tänkande, allmänna tanketraditioner och de didaktiska traditionerna inom ämnet är det viktigt att synlig- och medvetandegöra detta för att kunna förändra och bevara.

Det fanns fler arbetsplaner för skolan. Dessa var olika mycket utvecklade och utformade på varierande sätt. Flera av dem var utformade genom en pedagogisk översikt av de tankar och mål som ska genomsyra barns lärande från 6-16 år utifrån de nationella målen, kursplanen och läroplanen. Här tydliggörs lärande och kunskapsutveckling från förskoleklass till grundskolans sista skolår. Vi ser en progression från årskurs till årskurs vilket vi ser som ett bra sätt att arbeta på. Detta i enlighet med Andersson (2008) som betonar vikten av att bygga vidare på tidigare kunskaper. Vad de ska arbeta med i olika årskurser framgår tydligt men på de flesta står det inget om hur man ska göra. På en av arbetsplanerna står det att de ska arbeta genom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbeta, reflektera och vara kreativa. Flera av arbetsplanerna var uppdelade i fysik, biologi, kemi och teknik. Vi ser dessa pedagogiska översikter som ett bra stöd då man ska planera sin undervisning där man skulle kunna utvärdera genom till exempel stenciler, uppgifter, reflekterande samtal, pedagogisk dokumentation, observationer. I en av arbetsplanerna var det liksom förskolan med skolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA och Hälsa och Livsstil.

Vi kan konstatera att arbetsplanernas innehåll och utformning är annorlunda för olika förskolor och skolor. Då en del förskolor och skolor inte har några arbetsplaner alls att visa kan man fundera över betydelsen och vikten av arbetsplaner. Borde inte alla arbetsplaner innehålla och beröra liknande saker??