Teknik i förskola och skola

Jag anser att det finns mycket liknande teknik i förskola och skola, bland annat datorer med pedagogiska spel, digitalkameror, klockor, kaplastavar, spel av olika slag, tekniklego, pennor, saxar och klossar. I stort sett allt runtomkring oss är teknik, menar Ginner (föreläsning 090326). Teknik är även exempelvis boll-, spring-, balans-, bygg-, skriv- målarteknik, vilka förekommer i både förskola och skola, säger Ahlrik, föreläsning 090130.
I skolan använder de sig även av NTA-lådor med olika temat som innehåller teknik, där en låda heter Balansera och väga. I denna låda får eleverna bland annat försöka hitta olika sätt att balansera på, försöka balansera en urklippt fjäril i papper på en ovässad blyertspenna.
Eleverna i åk 3 har syslöjd och träslöjd på schemat där de lär sig att tillämpa olika bygg- och sytekniker. Nedan syns några exempel på sådant som eleverna tillsammans har skapat i syslöjden med hjälp från sin lärare. I förskolan finns inget byggrum eller dylikt. Personalen säger att de för flera år sedan hade en snickarbänk där de gjorde ljusstakar och dylikt med barnen. Nu menar pedagogerna att det finns för litet utrymme för att ha en sådan bänk samt att det går åt mycket personal då någon sådan aktivitet ska göras, vilket de inte anser att de har tid till. Nu gör de istället som så att de någon gång kan ta med en stubbe till förskolan som de äldre barnen får spika några spikar i under uppsikt av personal. Jag anser att personalen dels har rätt i att en byggaktivitet behöver uppsikt och hjälp av personal, dock ser jag det möjligt att ha snickarverkstad någon gång då och då när det är en efterfrågan från barnen. Liksom påskpyssel och dylikt görs kan även detta genomföras då det behövs lika mycket engagemang och aktivt deltagande av personalen även då. Jag har också uppfattningen om att personalen på förskolan inte har stor kunskap kring den typen av konstruktion och därför ”vågar” de inte ta steget till att skapa en sådan vrå. Jag ser inte svårigheter med att det inte finns tillräckligt med utrymme, utan det finns vissa smårum som inte barnen visar stort intresse för och därför inte vistas där. Det skulle då vara bättre att göra om ett sådant rum om barnen visar intresse för att vilja ha ett byggrum om personalen frågar.
På både förskolan och skolan finns magnetstavar och kulor som är magnetiska, se bild nedan. Dessa går att sätta ihop i olika konstellationer där barnen och eleverna får använda sin fantasi. Kring ett sådant material anser jag att pedagogen/läraren kan skapa lärandetillfällen som handlar om magneter, vad det är som kännetecknar dem och varför endast den ena sidan dras till en annan medan den andra skjuter ifrån.
På förskolan har jag observerat att barnen leker mycket med ett material av plast som består av kugghjul i olika färg och mönster på. Dessa sätts på plattor och om de sitter tätt kan man få fler att snurra trots att man bara rör vid ett av dem. Eftersom det är ett sådant populärt material bland barnen anser jag att det är enkelt att skapa lärandetillfällen utifrån dessa. Där kan bland annat beröras hur ett kugghjul fungerar, varför fler snurrar om man rör på ett av dem, var dessa finns i vardagen samt hur ett kugghjul som sitter i exempelvis en klocka ser ut i verkligheten. Barnen kan även få pröva att bygga en så lång rad som möjligt av kugghjulen och se om principen att om man rör på det första snurrar det sista med fungerar trots att det är så långt. Kugghjulen kan också räknas samt att deras färg, mönster och form kan talas om.