Teknik i skolan

Inom ramen för VISA arbetar skolan med Teknikspanarna, vilket är ett projekt för elever och lärare i årskurs 4-6. Teknikspanarna är ett inspirationsmaterial om produktutveckling och vardagsteknik. Syftet är att utveckla och stimulera elevers teknikintresse. Teknikspanarna erbjuder inspiration och konkreta verktyg till en vardagsnära teknikundervisning utifrån ett samhällsperspektiv. Materialet är kostnadsfritt och innehåller även en lärarhandledning och kopieringsunderlag. Givetvis utgår materialet från kursplanen i teknik. Eleverna får hjälpa Teknikspanarna att lösa olika uppdrag om vardagsteknik. Thomas Ginner sa på sin föreläsning den 26 mars 2009 att teknik i första hand handlar om problemlösning vilket synliggörs genom Teknikspanarna.

De har arbetat igenom både första och andra säsongen av Teknikspanarna och lärarna anser att upplägget är bra. Även tjejerna uppmuntras av materialet till att intressera sig för teknik och arbetet är gruppstärkande och kreativt samt även ämnesintegrerande. De har nu arbetat med att utveckla framtidens mobiltelefoner och det enda som satte stopp för elevernas kreativitet var fantasin.

I den klass (årskurs 1) som jag gjort mina fältstudier i började de i höstas med temat ”Yrken och tekniska hjälpmedel”. Vid arbetet med detta tema använde de sig en del av Snilleblixtarna som är ett handledningsmaterial för lärare från förskola – skolår fem. Materialet hjälper lärarna att uppnå läroplansmål genom att på ett inspirerande och roligt sätt arbeta med teknik, idéer och uppfinningar. Snilleblixtrarna består av sex bas- moment:
*Pilla väcker elevernas nyfikenhet kring teknik och uppfinningar, *Sätta ihop lockar eleverna att tänka fritt och skapande, *Upptäcka uppmuntrar elevernas nyfikenhet kring gamla, nya och framtida uppfinningar, *Klura stimulerar eleverna i kreativt tänkande och inspirerar till nya idéer, *Bygga utmanar eleverna att hitta tekniska lösningar på problem som de själv upptäcker under arbetes gång, *Visa ger eleverna tillfälle att få visa upp vad de skapat under sin Snilleblixtresa.
Dessa olika moment beskrivs ingående i en lärarhandledning. Även föräldrarna involveras då det till varje bas-moment finns brevmallar och arbetsblad som förklarar vad eleverna behöver ha med sig och vad de skall göra.

De började sitt tema med att berätta om vilka yrken de kände till och sedan pratade de om några yrken och vilka tekniska hjälpmedel som kan behövas inom dessa yrken. Eleverna fick skriva om vad de ville arbeta med när de blir stora och sedan skrev och målade de vilka tekniska apparater som behövs. Sedan diskuterade de hur olika apparater såsom mobiltelefon och kamera ser ut inuti. Eleverna hade många olika uppfattningar och det blev intressanta diskussioner. De fick ha med sig gamla tekniska apparater hemifrån som de sedan pillade isär, sorterade och slutligen uppfann samt byggde de nya saker. Lärarna hade hela tiden diskussioner med eleverna där de fick reflektera över vad de gjorde och tekniken synliggjordes. Att arbeta praktiskt är något som Thomas Ginner förespråkade på sin föreläsning den 26 mars 2009 då han menade att praktik krävs för ett optimalt lärande. Man lär sig med alla sinnen. Under temats gång var även föräldrar där och berättade om sitt yrke. Detta ser jag som mycket positivt då eleverna fick möjlighet att sätta tekniken i samband med ett yrke.

Snilleblixtarna och Teknikspanarna är båda bra material som tydligt belyser tekniken och ger eleverna intresse för tekniken vilket är en viktig grund för framtiden. Anna-Stina Ahlrik sa på sin föreläsning den 10 februari 2009 att det är lärarnas ansvar att lära eleverna vad teknik kan innebära och vad den kan användas till samt ge eleverna en grundläggande teknisk kompetens.