Idéhistoria
Vattnets uppkomst på jorden
Forskare idag tror att vattnet kom till jorden med kometer från rymden som ständigt bombarderade jordens yta som då enbart bestod av glödande materia. Dessa kometer bestod av en iskärna innehållande vatten och stoft. Kometen värmdes upp av solen och den smälte och gav då ifrån sig regn (Stellan Sunhede 2009).
En annan tanke som finns är att vattnet måste ha funnits i jordens inre under det skede av jordens historia då temperaturen var hög, annars skulle vattenmolekylerna ha försvunnit ut i rymden. När jorden sedan svalnade har vattnet runnit ut ur jordens inre (http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6494&l=sv).
Andra tror på en teori där vattnet fanns i jordens inre, bundet till mineraler. Vattnet kom sedan till ytan genom vulkanutbrott och heta källor i form av ånga. När sedan jorden svalnade kondenserades ångan till flytande vatten som då bildade hav och sjöar.
En sista uppfattning är att jorden från början var helt torr, utan atmosfär och utan vatten. Vattnet transporterades sedan till jorden genom att himlakroppar som bildats ytterst i solsystemet krockade med vår planet. De kan ha bestått av is med olika kolföreningar, precis som dagens kometer. (http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/fragelada/).
Olika tankar om hur regn uppkommer
I den nordiska mytologin var det Tor som var åskans gud. Han slungade sin hammare, Mjölner, så blixtrar uppstod. Önskades bättre väder var det guden Frej som tillbads då han hade makten över regnet och solskenet (Danielsson et. al. 2003).
Antikens greker trodde att regnet kom från guden Zeus, som var en gåva från gudarna. De trodde även att de kunde få regn genom att lägga ut skinn av svarta backar på marken. Baggen är en symbol för de befruktande regnmolnen, där både färg och utseendet liknar molnets karaktär. Indierna hade en åsk- och regngud, Indra, i symbol som en vädur, vilken de tillbad. Germanierna ansåg att regnet fanns i djupa skålar och när de passade gudarna tömde dessa skålar över jorden. I det gamla Peru ansåg folket att det fanns en regngudinna i molnet som hade ett krus med vatten bredvid sig. Detta krus skulle hon tömma i rätt tid och om hon glömde detta slog hennes bror sönder kruset med sin kraftfulla blixt. Då jorden suktade efter vatten bad de kristna i väster till Jungfru Maria att blidka himlen att skänka regn (Tillhagen 1991).
Det finns åtskilliga historiska exempel på hur man försökt inverka på vädret genom religiösa ceremonier. Olika indianstammar har sin tro på hur man kunde framkall regn, så som regndans, offrade djur, brände gräs. Människan har även trott att onda väsen kunde framkalla regn och även att det kunde vara gudarna som grät (Tillhagen 1991). Människan har alltid ansett att vatten är en gåva från himlen. De flesta skapelseberättelserna världen över omnämns vatten som livets ursprung (Nilsson 1997).
Eskimåerna anser att molnen är stora säckar med vatten som bärs över himlavalvet at två gamla springande kvinnor. Regner som faller ner på jorden tror de är det vattnet som droppar ut genom sömmarna (Tillhagen 1991).
Vattnets uppkomst på jorden
Forskare idag tror att vattnet kom till jorden med kometer från rymden som ständigt bombarderade jordens yta som då enbart bestod av glödande materia. Dessa kometer bestod av en iskärna innehållande vatten och stoft. Kometen värmdes upp av solen och den smälte och gav då ifrån sig regn (Stellan Sunhede 2009).
En annan tanke som finns är att vattnet måste ha funnits i jordens inre under det skede av jordens historia då temperaturen var hög, annars skulle vattenmolekylerna ha försvunnit ut i rymden. När jorden sedan svalnade har vattnet runnit ut ur jordens inre (http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6494&l=sv).
Andra tror på en teori där vattnet fanns i jordens inre, bundet till mineraler. Vattnet kom sedan till ytan genom vulkanutbrott och heta källor i form av ånga. När sedan jorden svalnade kondenserades ångan till flytande vatten som då bildade hav och sjöar.
En sista uppfattning är att jorden från början var helt torr, utan atmosfär och utan vatten. Vattnet transporterades sedan till jorden genom att himlakroppar som bildats ytterst i solsystemet krockade med vår planet. De kan ha bestått av is med olika kolföreningar, precis som dagens kometer. (http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/fragelada/).
Olika tankar om hur regn uppkommer
I den nordiska mytologin var det Tor som var åskans gud. Han slungade sin hammare, Mjölner, så blixtrar uppstod. Önskades bättre väder var det guden Frej som tillbads då han hade makten över regnet och solskenet (Danielsson et. al. 2003).
Antikens greker trodde att regnet kom från guden Zeus, som var en gåva från gudarna. De trodde även att de kunde få regn genom att lägga ut skinn av svarta backar på marken. Baggen är en symbol för de befruktande regnmolnen, där både färg och utseendet liknar molnets karaktär. Indierna hade en åsk- och regngud, Indra, i symbol som en vädur, vilken de tillbad. Germanierna ansåg att regnet fanns i djupa skålar och när de passade gudarna tömde dessa skålar över jorden. I det gamla Peru ansåg folket att det fanns en regngudinna i molnet som hade ett krus med vatten bredvid sig. Detta krus skulle hon tömma i rätt tid och om hon glömde detta slog hennes bror sönder kruset med sin kraftfulla blixt. Då jorden suktade efter vatten bad de kristna i väster till Jungfru Maria att blidka himlen att skänka regn (Tillhagen 1991).
Det finns åtskilliga historiska exempel på hur man försökt inverka på vädret genom religiösa ceremonier. Olika indianstammar har sin tro på hur man kunde framkall regn, så som regndans, offrade djur, brände gräs. Människan har även trott att onda väsen kunde framkalla regn och även att det kunde vara gudarna som grät (Tillhagen 1991). Människan har alltid ansett att vatten är en gåva från himlen. De flesta skapelseberättelserna världen över omnämns vatten som livets ursprung (Nilsson 1997).
Eskimåerna anser att molnen är stora säckar med vatten som bärs över himlavalvet at två gamla springande kvinnor. Regner som faller ner på jorden tror de är det vattnet som droppar ut genom sömmarna (Tillhagen 1991).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar