Dalenium

Jag har nu varit på Dalenium i Stenstorp tillsammans med fyra andra studenter. Denna dag var det en grupp gymnasieelever från Tyskland där samt en årskurs 2 som egentligen skulle ha haft ett pedagogiskt program - kroppen. Tyvärr blev det inställt i sista sekund så de fick ha fri lek, något som var oturligt för oss då det hade varit lärorikt att vara med på ett pedagogiskt tema. Vi ska försöka komma tillbaka senare i vår för att vara med på ett pedagogiskt tema. Vi fick en egen visning i planetariet där vi fick ta del av olika stjärnbilder och även lite historia bakom dem.

Jag har vid ett par tillfällen tidigare varit på Dalenium med mina barn så stället var inte nytt för mig, men man hade nu fokus på lite annat som man inte tänker på när man är där som privatperson. Vi gav oss på att lösa flera "problem" och fastnade en lång stund i "Mattegatt" där det finns olika matematikmaterial och saker att klura ut. Vi fastnade speciellt på ett ställe där man skulle få ihop ett H av sex träbitar. Christina lyckades efter en bra stund och mycket tandgnissel att lösa detta, vilket var tur, för skam den som ger sig!

På Dalenium blir även vuxna som barn igen och det märktes på de tyska gymnasieeleverna som provade allt. Detta gjorde även vi och speciellt Camilla tyckte det var kul att leka lite med vattnet!

Lastmaskinen var kul, men det var svårt!!!

På Dalenium arbetar sex personer varav två är pedagoger. Målet är att väcka barn och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap. Besökarnas nyfikenhet, intresse och experimentlust tas tillvara genom expeiment, vetenskapliga shower och interaktiva stationer, vilket stimulerar alla sinnen. Dalenium erbjuder pedagogiska program med olika teman för olika åldrar och man kan även låna material till sin skolklass, såsom jättemaxamec, stora mjuka legobitar och polydron som är ett system av färgglada geometriska former. Det finns även pedagogiska lådor som innehåller litteratur och praktiskt material.

Dalenium erbjuder även fortbildningskurser för pedagoger i förskola och grundskola. Inspirationspassen består av både teori och praktik och man får material med sig som man kan använda i sitt arbete med barnen. Detta anser jag är ett ypperligt tillfälle att utöka sina kunskaper i teknik, naturvetenskap och matematik som sedan kan vidareutvecklas i förskola/skola.

Jessica

Expriment på förskolan

I första gruppen hade jag, medan Jenny observerade. Det var fem barn i gruppen, tre stycken var tre år och två stycken var fem år. Barnen trodde att vi fick regn för att molnen gråter. Jag visade lådan och barnen undrade varför jag la isklampar på? Jag berättade att vi skulle göra regn och frågade om de trodde att det skulle gå?
Jag berättade vår flanosaga om vattendroppen Doris. Jag utgick från barnens närhet och använde kanalen istället för en å. Barnen reagerade på att vattendropparna inte hade några ben, de var bara helt runda. Jag visade på den ovala formen och sedan kopplade jag samman flanosagan med vår exprimentlåda. Barnen tyckte det var jättespännande och lyckan var stor när det regnade ner några droppar. Barnen hade vissa förkunskaper om vattnets egenskaper. De visste att snö blir vatten och att vatten blir snö samt regn och is.
Jag visade hur en vattenmolekyl ser ut och ett barn såg att molekylen såg ut som Musse Pigg som han hade på sin tröja. Sedan berättade jag att vatten också heter H2O. Vi pratade även om salt- och sötvatten och flera barn hade badat i saltvatten och det smakade inte gott. Jag hade även med lite historia om vad folk i andra länder trodde om regn. Barnen tyckte det var roligt och spännande.

Efteråt pratade jag och Jenny och kom överens om att revidera flanosagan genom att sätta upp den i förväg som ett kretslopp istället för på en linje.

I andra gruppen var det fyra barn och alla var fyra år. Den här gruppen var lite lugnare och lyssnade mer och Jenny fångade dem väldigt bra, medan jag observerade. Barnen visste att regn finns i snö och att det kommer från molnen. De visste även att vatten är snö och att vatten fryser till is. Eftersom vi hade satt flanosagan som ett kretslopp inför denna grupp så fick Jenny även med begreppet kretslopp. Även dessa barn tyckte att exprimentlådan var spännande och lyckan var lika stor denna gång när regnet droppade ner. Även i denna grupp fanns det barn som badat i saltvatten och de tyckte även att historian om regn var rolig.

När jag gjorde efterbesöket veckan efter så var det tyvärr massa sjuka barn så jag hade bara tre barn. Vi pratade om Doris och då sprang en av treåringarna iväg till en bokstavstavla och visade att Doris och hennes kompisar såg ut som ett O om man tittar från sidan. Jag hade även med mig exprimentlådan och denna gång blandade jag salt i ”sjön” och så skulle barnen smaka på det och tillslut var det en som vågade. Sedan la jag på isklamparna och så väntade vi på regnet och sedan smakade vi på detta och det smakade inte salt! Det var häftigt!!
Efter detta fick barnen rita något om regn. Treåringen ritade ett grönt område och där i var Doris och hennes kompisar fast de syns inte. Sedan ritade han ett blått område och där fanns också Doris och hennes kompisar, i mitten av teckningen ritade han en ring och det var Doris. En andra två var fyra år och den ena ritade två vattenpölar och den andre ritade sin familj och bland dem fanns det en ring och det var Doris.
Jag var väldigt imponerad av treåringen som snappat upp så mycket. Synd att de inte var fler där, men så är det i sjuktider.

Teknik i skolan

Hello!

Nu har det blivit teknikobservationer i skolan. I klassen som jag snokade runt lite i brukar gå på promenader varje onsdag och vara borta hela förmiddagen. Under dessa turer tas barnens nyfikenhet och frågor tillvara. De samtalar om sådant de blir intresserad av under promenaden. Under denna termin har klasserna; förskoleklassen, ettan och tvåan ett samarbete i teknikämnet. De har lånat flera olika experimentlådor från Balthazar i Skövde som de ska undersöka under vårterminen. I dessa lådor finns olika experiment och tillhörande material. De har delat upp klasserna i mindre grupper där de kommer att titta närmare på luft, vatten, magnetism och elektricitet. Extra roligt är det då våran Cartoon handlade om regn då de håller på med vatten =) I klassen där jag var och tittade höll de på med elektricitet för tillfället. De tittade på sluten strömkrets och ett mycket enkelt experiment om alarm. Laborerandet och utfroskandet av dessa aktiviteter var något som roade alla barn. De var duktiga på att samarbeta och hjälpa varandra.

Det är roligt att se att tekniken upptäcks i skolan och med hjälp av lådorna från Balthazar får lärare mycket hjälp på traven. Det är ett fint erbjudande skolor och förskolor kan ta del av, då det är utvecklat av folk som har mer kunskaper och vill hjälpa till att förmedla och underlätta tekniken i vardagen. Det skulle kanske kräva alldeles för mycket tid om lärarna själva skulle utveckla alla dessa experiment då det kanske inte direkt är kunskaper som var och annan människa besitter?!

Jag anser att det laborativa arbetet är ett bra sätt att få och göra elever intresserade av tekniken. De får själva utföra experimentet vilket gör att man många gånger lär sig lättare samt att kunskapen bättre befäst efter eget utförande. Sen är det ett annorlunda avbrott i vardagen där de inte arbetar utefter läroböckerna utan får variationen i undervisningen. Jag tror på att börja tidigt när det gäller att få barn och elever intresserade av dessa ämnen så jag är glad för att jag såg detta på min fältstudieplats!

Jenny

Reviderat experiment

God kväll!

När jag idag var med och observerade Annika kom jag på en ny sak vi skulle kunna prova när vi utvärderar. Då saltvattenexperimentet inte fungerade är min idé att hälla saltvatten i sjön som nu istället får bli hav. Eleverna/barnen får smaka på det salta vattnet i burken och senare även på vattendropparna som har blivit på locket. Då ska ju inte vattnet på locket vara salt, eller???
Med detta visar vi på ett konkret sätt att regn alltid består av sötvatten, vilket vi även har tagit upp vid lärandetillfället.
Jag ska prova detta imorgon med mina barn som försökskaniner igen, för att se om det funkar. Det var bara en tanke, vi får prata mer om det imorgon, men det vore kul att använda "kretslopplådan" igen för barnen uppskattade den verkligen och det är alltid kul med experiment.

Jessica

Genomförandet av Concept cartoon

Hej!
Igår var jag i Falköping och observerade Jessica då hon genomförde Cartoonen i förskola och skola. Jag tyckte att det gick bra och barnen/eleverna var intresserade och hade många egna tankar kring regn. Ett barn i förskolan inflikade då och då kring saker han sett på tv kring regn, exempelvis att i Nalle Puh hade han sett att det fanns en maskin som fanns uppe i himlen som gjorde att det blev regn och på Svampbob Fyrkant klappade de händerna och då blev det regn på bara dem. Tror barnen att det går till på det sättet för att de har sett det på tv? Det verkar inte bättre.. Jag ställer mig frågade till om det är bra att barnprogram visar sådana skeva bilder kring hur regn blir till? Dock kommer barnen lära sig om vattnets kretslopp senare under skoltiden och pedagogen kan därigenom påvisa att inte allt som visas på tv är sant. Så det kanske inte gör något att barnprogrammen visar "fel".
Då barnen/eleverna verkade ha förstått det stora hela med lektionstillfället ändrade vi inget inför idag, då jag genomförde Cartoonen på förskola och skola i Hjo. Även dessa barn/elever var intresserade och aktiva i diskussionen och vi förmedlade det relevanta. Ett barn på förskolan i Hjo blev så fascinerad av vår experimentlåda att han utbrast: "Vad häftigt att man kan göra eget regn, det här ska jag göra hemma!" Det kändes väldigt roligt.
Jag tycker att det var ett väldigt bra inslag att ha med vår flanosaga om Vattendroppen Doris och hennes resa genom kretsloppet. Det blev väldigt konkret och alla barn/elever förstod därmed att det är samma vatten som finns hela tiden och att inget nytt tillkommer.

Teknik i förskolan

Hello!

Här kommer lite tankar och funderingar kring tekniken från den förskola jag gör mina fältstudier på. Jag var där igår och nu när jag ska sätta det på pränt inser jag att jag egentligen anser att det inte förekommer mycket av det ämnet där. Eller så finns den där utan att jag riktigt fick syn på den. Det jag med blotta ögat såg av tekniken är det som är vanligt förekommande på de flesta förskolor. I material och miljö som barnen själva får leka med finns lego, tekniklego, kapplastavar, en våg, olika kulbanor som man bygger ihop efter eget önske och så någon form av snickarverkstad. Detta så klassiska rum tycks ofta, tyvärr, vara bortglömt! Dåligt med verktyg, saker och material att skapa med och samt att det tycks även vara ett rum där en vuxen alltid måste vara med. Då det är ett kvinnodominerande yrke, där många av dem inte har intresse för sådana här ämnen glöms det lätt bort! Jag anser att det är minst lika viktigt att snickarrummet finns som dockvrån och där även barnen kan få vara för sig själva. Det hela handlar bara om att visa dem hur de ska uppföra sig med verktygen och ge dem ett förtroende.

För att få barnen mer intresserade, då speciellt flickor, gäller det att ge förslag på saker dom kan bygga. Vid första tanken är det kanske lätt att enbart tänka "pojksaker" men det finns många flicksaker eller neutrala saker som kan byggas som de också känner att de kan använda och leka med. Det kan vara stall, nyckelskåp, smyckesskrin och hemliga lådor osv. Men först och främst tror jag att det är personalens attityd och tankesätt som måste få en förändring. Anna Stina Ahlrik belyste på föreläsningen Teknikämnet och barns tidiga åldrar (090210) att det är viktigt med engagemang och positivitet inför ett ämne för att göra det intressant för barnen. Någon stans är det ju ändå vi vuxna som i första hand måste visa att det finns!

Jag själv har alltid tyckt det har varit roligt att hålla på med händerna, bygga och laga saker. Idag är jag glad för den möjligheten jag fick för det gör mig inte så "hjälplös". Jag tar tag i saker, vågar försöka själv och lagar saker som behöver fixas. Jag vill helt enkelt ha och är samtidigt glad för den möjligheten, att kunna klara mig själv!

Lärandetillfälle i förskola och skola

Hej!
Jag har idag varit ute och utfört vår planerade samling/lektion om regn. I förskolan var det 4 barn med och i skolan var det 8 elever. Annika var med och observerade. Både i förskolan och skolan var barnen intresserade och delaktiga i lärandetillfället. Det blev en bra diskussion med skoleleverna om regnets historia. Flera av dem tog upp indianernas regndans och jag gav dem flera olika idéer om hur folk trodde förr i tiden men även idag. Efter genomgången lektion så knäckte en elev att det vi pratat om var vattnets kretslopp. Imponerande! De tyckte det var spännande med experimentet ( som visar vattnets kretslopp) och det var roligt att se deras ansiktsuttryck när det "regnade" ner i "sjön" i lådan. Vårt hemmagjorda kretslopp fungerar alldeles utmärkt!

Även i förskolan var barnen med och visade intresse. De gav uttryck för sina tankar och kunskaper och även de uppskattade experimentet. Den pojke som vid intervjuerna sa att regnet kom från en maskin var även idag inne på detta spår, men han började ändra sig i slutet av samlingen. Det ska bli intressant att komma tillbaka till både förskolan och skolan och utvärdera vad de de har snappat upp.

Vårt planerade upplägg funkade bra så vi kommer inte att ändra på något till imorgon då det är Annikas tur att ha sina lärandetillfällen.

Jessica

Kretslopp

Hej

Hittade den här sidan när jag surfade runt lite...

Den visar hur man kan göra sitt eget kretslopp

med levande växter i som sköter sig själv upp

till ett år.

Gör ditt egna kretslopp

Jenny

Saltkristallexperiment

Hej!
Jag har nu använt mina barn som försökskaniner till experimentet med saltvattnet. Jag tog en tratt och la i ett kaffefilter och hällde sedan i saltvattnet. Tanken var väl att vattnet skulle bli sötvatten igen men det fungerade INTE!!! Jag kan ju ha gjort något fel. Är det någon annan som har provat detta??
Vi får prata vidare om detta imorgon.

Jessica

Lite härlig musik om regn

Här är något till alla våra trogna fans!!

Izabelle - Varje liten droppe regn

Andreas Lundstedt - Driver dagg faller regn

Alice Babs - Regntunga skyar

Robban Broberg - Vatten

Slit med hälsan och hoppas den blir uppiggad =)

Planering av lärandetillfällena

I dag flödar kreativiteten där vi har skapat och testat vårt experiment. Vi har slutfört våra texter kring ämnesteorin och idéhistorian samt sammanställt Cartoonen, Hur tror du att vi får regn? Vi har även planerat våra lärandetillfällen i förskola och skola.

Idéhistoria

Vattnets uppkomst på jorden
Forskare idag tror att vattnet kom till jorden med kometer från rymden som ständigt bombarderade jordens yta som då enbart bestod av glödande materia. Dessa kometer bestod av en iskärna innehållande vatten och stoft. Kometen värmdes upp av solen och den smälte och gav då ifrån sig regn (Stellan Sunhede 2009).

En annan tanke som finns är att vattnet måste ha funnits i jordens inre under det skede av jordens historia då temperaturen var hög, annars skulle vattenmolekylerna ha försvunnit ut i rymden. När jorden sedan svalnade har vattnet runnit ut ur jordens inre (http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6494&l=sv).

Andra tror på en teori där vattnet fanns i jordens inre, bundet till mineraler. Vattnet kom sedan till ytan genom vulkanutbrott och heta källor i form av ånga. När sedan jorden svalnade kondenserades ångan till flytande vatten som då bildade hav och sjöar.

En sista uppfattning är att jorden från början var helt torr, utan atmosfär och utan vatten. Vattnet transporterades sedan till jorden genom att himlakroppar som bildats ytterst i solsystemet krockade med vår planet. De kan ha bestått av is med olika kolföreningar, precis som dagens kometer. (http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/fragelada/).

Olika tankar om hur regn uppkommer
I den nordiska mytologin var det Tor som var åskans gud. Han slungade sin hammare, Mjölner, så blixtrar uppstod. Önskades bättre väder var det guden Frej som tillbads då han hade makten över regnet och solskenet (Danielsson et. al. 2003).

Antikens greker trodde att regnet kom från guden Zeus, som var en gåva från gudarna. De trodde även att de kunde få regn genom att lägga ut skinn av svarta backar på marken. Baggen är en symbol för de befruktande regnmolnen, där både färg och utseendet liknar molnets karaktär. Indierna hade en åsk- och regngud, Indra, i symbol som en vädur, vilken de tillbad. Germanierna ansåg att regnet fanns i djupa skålar och när de passade gudarna tömde dessa skålar över jorden. I det gamla Peru ansåg folket att det fanns en regngudinna i molnet som hade ett krus med vatten bredvid sig. Detta krus skulle hon tömma i rätt tid och om hon glömde detta slog hennes bror sönder kruset med sin kraftfulla blixt. Då jorden suktade efter vatten bad de kristna i väster till Jungfru Maria att blidka himlen att skänka regn (Tillhagen 1991).

Det finns åtskilliga hi­storiska exempel på hur man försökt inverka på vädret genom religiösa ceremonier. Olika indianstammar har sin tro på hur man kunde framkall regn, så som regndans, offrade djur, brände gräs. Människan har även trott att onda väsen kunde framkalla regn och även att det kunde vara gudarna som grät (Tillhagen 1991). Människan har alltid ansett att vatten är en gåva från himlen. De flesta skapelseberättelserna världen över omnämns vatten som livets ursprung (Nilsson 1997).

Eskimåerna anser att molnen är stora säckar med vatten som bärs över himlavalvet at två gamla springande kvinnor. Regner som faller ner på jorden tror de är det vattnet som droppar ut genom sömmarna (Tillhagen 1991).

Ämnesteoretisk fördjupning

Kretsloppet – en vattendroppes resa
1, Från början är vattendroppen i en å tillsammans med andra droppar.
2, Ån rinner ut i havet.
3, Solen lyser på havet. Vattnet blir varmare och det bildas ånga.
4, Ångan stiger upp i luften.
5, Men högt upp i luften är det kallare. Då blir ångan vattendroppar igen.
6, Det blir ett moln av vattendropparna. Molnet blåser in över land.
7, Dropparna klumpar ihop sig. De blir större och tyngre. Till slut faller de ned och det börja regna.
8, En droppe landar på din näsa. Massor av droppar landar i ån, som rinner ut i havet… Så fortsätter vattnet sin resa runt, runt. Så har det varit sedan jorden blev till.

Moln
Moln är många, många små vattendroppar som svävar i luften. Om du ser ett mörkt moln på himlen, kan det snart bli regn. Dropparna i molnet har blivit så tunga att det faller ned. Varje droppe samlar på sig mindre droppar tills den är många gånger tusen större än vad den var från början innan den faller till marken. Ju högre att moln stiger desto mer vatten bär det med sig.

Vatten
En vattenmolekyl består av två väteatomer H2 och syreatom O som tillsammans H2O. Vattenmolekylen har en sida som är positivt laddad och en som är negativt laddad vilket leder till att binds samman. En regndroppe är något tillplattad i botten och i övrigt rund i formen, inte droppformade som de ofta avbildas. Jordens yta består av 3% sötvatten och 97% saltvatten. Det är endast sötvatten som kommer ner i nederbörd. Vatten kan finnas i former som dimma, moln, regn, hagel, ånga samt snö och är ständigt i rörelse. Vatten finns i jordens bäckar, sjöar och hav och som avdunstar och återvänder till havet. Det kallas för vattnets kretslopp. Den drivande kraften, som får vattnet att röra sig är solen. Vattnet har tre faser av egenskaper: is, flytande och vattenånga. Inga processer fungerar utan vatten: Inget liv utan vatten!

Intervjuer

Hej!
Har nu varit och intervjuat barn i både förskola och skola om vår fråga "Hur tror du att vi får regn?"
En del barn hade en någorlunda uppfattning om hur vi får regn medan andra inte hade en susning, men fantasin ä det inget fel på!

"Molnen blir arga och fulla av vätska. Det är nästan som när vi svettas....."

"En maskin som man inte ser tar upp vattnet och suger sedan ner det. Det ser man på tvprogram. Det kanske är någon där uppe som sköter maskinen och bestämmer årstiderna. Han måste stå på något hårt för annars ramlar han ner."

Ja, vi har en del att jobba med på måndag när vi ska planera lärandetillfällena. Det behövs nog något konkret för att de ska förstå hur det fungerar.
Ha en bra helg!

Jessica

Balthazar

Hej!
Nu har jag varit på Balthazar. Vi fick pröva deras olika experiment och vara med då två klasser kom och besökte Balthazar. De hade båda arbetat med rymden som tema och därför var fokus rymden i fokus vid besöket. Vi fick titta på den inledande teatern där vi fick möta Aristoteles, Galileo Galilei och Nilla Armstrong, som var Neil Armstrongs barnbarn. Därefter fick vi följa med och titta på solsystemet och hjälpa barnen att göra raketer.
Efter att barngrupperna gått samtalade vi med en i personalen om Balthazars verksamhet och därefter fick jag titta på deras experimentlåda. Den var enkelt gjord och bara av plast. Så jag tycker vi gör egna istället med skog och sjö i. Sedan är det nog roligare att skapa sina egna med, eller hur? :-)

Annika

Handledning 090305

Idag hade vi handledning med både Krister Karlsson och Stellan Sunhede. Vi fick ämnesteori och förslag på experiment till vårt fenomen. All information vi fick kommer vi inte att använda oss av men mycket har vi tagit till oss och kunskapen har vidgas. Efteråt satte vi oss ner och började skriva ämnesteori och idéhistoria till vårt arbete.

Seminarium 090303

Seminarium 090303 ”Mål, bedömning och utvärdering

Hur tror du att vi får regn?

Mål för förskolan:
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
☁ Utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
☁ Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäckter nya sätt att förstå sin omvärld.
☁ Förståelsen för naturens kretslopp.
Läroplansmål, Lpfö 98

Lärandemål:
☁ Barnen ska få förståelse för hur vi får regn samt en uppfattning av vattnets kretslopp.

Bedömning:
Kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på vår jord?

Utvärdering:
Samtal med barnen kring regn. Barnen får måla vad de vet om regn/kretslopp.

Mål för skolan:
☁ Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga… kunskapsområdena.
Läroplansmål Lpo 94

Kursplansmål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte
skolåret
☁ Känna till några episoder ur naturvetenskapens historia och därigenom ha inblick i olika sätt att förklara naturen.
☁ Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig.

Lärandemål:
☁ Eleverna ska få förståelse för hur vi får regn samt en uppfattning av vattnets kretslopp samt historiskt perspektiv.

Bedömning:
Kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på vår jord? Hur trodde de förr i tiden att regnet kom ifrån.

Utvärdering:
Samtal kring Cartoonen i grupp samt att eleverna får måla vad de vet om regn/kretslopp.
Då vi har ställt frågan innan lärandetillfället och sedan utgått från barnens och elevernas förkunskaper kring vårt valda fenomen bygger vi därmed vidare på deras tidigare kunskaper och erfarenheter vilket Andersson (2008) förespråkar. Vi anser att processen är av lika stor vikt som faktakunskapen, där de båda ska ingå i bedömningen. Inom processen anser vi att reflektion, diskussion och argumentation är viktigt för att nå ett optimalt lärande. Inte bara läsa för läsandets skull.

En användbar länk?!

Hello!

När jag kollade runt lite på andras bloggar... har så lite att göra annars ;), hittade jag den här länken om vatten ProfessorVatten. Här finns det enkelt förklarat om vad vatten är för något och var det kommer ifrån, plus mycket annat användbart.

Jenny

Experiment

Hej.
Ja Jenny, det kanske vi kan ta och göra istället om inte det andra verkar fungera. Men jag ska till Balthazar nu på fredag och granska hur de har gjort sin låda som innehåller vattnets kretslopp. Kan även fråga hur de gör för att undvika kondens på sidorna. Ska bli intressant att se denna modell. Jag tar med kameran så vi kan göra vår så lik som möjligt så att den fungerar likadant. Om vi inte får låna deras vill säga. Fast vore rätt kul att göra en egen med :-)
Ses imorgon! / Annika