Cartoon på skola
Jag ledde den första omgången av vårt experiment som bestod av åtta elever ur årskurs två. Efter presentation och varför vi var där ställde jag vår fråga: Hur tror ni att vi får regn? Det var blandade svar från eleverna, några sa att när det är varmt ute, vattenånga och tre elever var faktiskt inne på kretsloppen och förklarade genom att: Det går runt så hela tiden i hela världen. Jag ville inte säga om någon hade rätt eller fel så jag sa att vi ska prata lite om detta med regn så ser vi vad som är rätt svar. Jag hade på förhand satt upp vår flanosaga på väggen och flyttade sen bara runt vattendroppen Doris. (Efter att tidigare ha genomfört experimentet förskolan kom vi fram till att det här var ett bättre sätt). För att ge eleverna lite relation till verkligheten använde jag mig av ån Tidan och sjön Vänern. De lyssnade uppmärksamt och kom med några funderingar kring det vi pratade om. Efteråt diskuterade vi hur vatten kan se ut. Det kan vara smutsigt, brunt, still och vågigt, och som former: snö, is, hagel och istappar. Vi utförde sen experimentet vilket verkligen väckte elevernas intresse.
Jag ledde den första omgången av vårt experiment som bestod av åtta elever ur årskurs två. Efter presentation och varför vi var där ställde jag vår fråga: Hur tror ni att vi får regn? Det var blandade svar från eleverna, några sa att när det är varmt ute, vattenånga och tre elever var faktiskt inne på kretsloppen och förklarade genom att: Det går runt så hela tiden i hela världen. Jag ville inte säga om någon hade rätt eller fel så jag sa att vi ska prata lite om detta med regn så ser vi vad som är rätt svar. Jag hade på förhand satt upp vår flanosaga på väggen och flyttade sen bara runt vattendroppen Doris. (Efter att tidigare ha genomfört experimentet förskolan kom vi fram till att det här var ett bättre sätt). För att ge eleverna lite relation till verkligheten använde jag mig av ån Tidan och sjön Vänern. De lyssnade uppmärksamt och kom med några funderingar kring det vi pratade om. Efteråt diskuterade vi hur vatten kan se ut. Det kan vara smutsigt, brunt, still och vågigt, och som former: snö, is, hagel och istappar. Vi utförde sen experimentet vilket verkligen väckte elevernas intresse.
Ett praktiskt inslag fick alla engagerade och de diskuterade även mer sinsemellan. Jag förklarade att det varma vattnet i den lilla burken är vatten som s
olen har värmt upp. Vattnet omvandlas till ånga och stiger upp mot ”himlen” där det kyls ner (här av isklampar som symboliserar det kalla i himlen). På locket av den stora burken kyls så ånga ner och bildar små droppar. Dessa droppar söker sig till varandra och bildar större droppar. När de blir tillräckligt stora och därmed tunga faller de ner som regn. Det var väldigt spännande att trycka på locket så att dessa stora droppar bildades. Under tiden pratade jag och relaterade till flanosagan för att få det både auditivt och visuellt.
Efter experimentet visade jag på formeln H2O samt symbolen för vatten, som de genast sa liknar vid Musse Pigg. Sen tog jag upp lite idéhistoria och några av eleverna hade då egna reflektioner att komma med. En thailändsk kille berättade att i Thailand använder man sig av trägrodor som man drar en pinne över för att framkalla regn. När vi var klara var det några elever som skulle gå och dricka H2O.
Under det andra lärandetillfället som Ida höll i var det ingen av eleverna som var i närheten av det rätta svaret. Någon svarade att regnet kom från molnen och en annan tyckte det var svårt att förklara. Efter det att Ida hade förklarat och visat kretsloppet samt utfört experimentet så kom en elev på att det går runt, runt hela tiden. Denna gruppen var lite mer tystlåtna den än den förra men en flicka berättade när de var i Thailand brukade de samla regnvatten och drick det (hon var thailändska). Vi det tillfället tog Ida och ledde in lektionen på söt- och saltvatten.
Vid de båda tillfällena fick eleverna tillfälle att lära sig begrepp som vattnets kretslopp och att regnet går runt och runt samt H2O.
I samband med mitt återbesök en vecka senare hade jag en mindre grupp elever som alla hade varit med vid första tillfället. Vi började med att titta på den medhavda cortoonen och samtalade kring de olika påståendena. De avfärdade helt tre av förslagen, den ena var de lite tveksamma över men den sista, som också var rätt var de alla överens om att det var det riktiga påståendet. Vi diskuterar lite kring den tveksamma meningen: Molnen finns uppe i himlen hela tiden och när de krockar så blir det regn. Vi kom fram till att på ett sätt så var det rätt, för när de krockar blir det mer vatten som möts och då bildas det regndroppar. Men vi höll ändå på meningen: Solen torkar vattnet och det far upp i molnen. När de blir fulla regnar det.
olen har värmt upp. Vattnet omvandlas till ånga och stiger upp mot ”himlen” där det kyls ner (här av isklampar som symboliserar det kalla i himlen). På locket av den stora burken kyls så ånga ner och bildar små droppar. Dessa droppar söker sig till varandra och bildar större droppar. När de blir tillräckligt stora och därmed tunga faller de ner som regn. Det var väldigt spännande att trycka på locket så att dessa stora droppar bildades. Under tiden pratade jag och relaterade till flanosagan för att få det både auditivt och visuellt.Efter experimentet visade jag på formeln H2O samt symbolen för vatten, som de genast sa liknar vid Musse Pigg. Sen tog jag upp lite idéhistoria och några av eleverna hade då egna reflektioner att komma med. En thailändsk kille berättade att i Thailand använder man sig av trägrodor som man drar en pinne över för att framkalla regn. När vi var klara var det några elever som skulle gå och dricka H2O.
Under det andra lärandetillfället som Ida höll i var det ingen av eleverna som var i närheten av det rätta svaret. Någon svarade att regnet kom från molnen och en annan tyckte det var svårt att förklara. Efter det att Ida hade förklarat och visat kretsloppet samt utfört experimentet så kom en elev på att det går runt, runt hela tiden. Denna gruppen var lite mer tystlåtna den än den förra men en flicka berättade när de var i Thailand brukade de samla regnvatten och drick det (hon var thailändska). Vi det tillfället tog Ida och ledde in lektionen på söt- och saltvatten.
Vid de båda tillfällena fick eleverna tillfälle att lära sig begrepp som vattnets kretslopp och att regnet går runt och runt samt H2O.
I samband med mitt återbesök en vecka senare hade jag en mindre grupp elever som alla hade varit med vid första tillfället. Vi började med att titta på den medhavda cortoonen och samtalade kring de olika påståendena. De avfärdade helt tre av förslagen, den ena var de lite tveksamma över men den sista, som också var rätt var de alla överens om att det var det riktiga påståendet. Vi diskuterar lite kring den tveksamma meningen: Molnen finns uppe i himlen hela tiden och när de krockar så blir det regn. Vi kom fram till att på ett sätt så var det rätt, för när de krockar blir det mer vatten som möts och då bildas det regndroppar. Men vi höll ändå på meningen: Solen torkar vattnet och det far upp i molnen. När de blir fulla regnar det.
Jag ställde sen vår kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på jorden? Alla var de överens om att det är samma vatten hela tiden då allt går runt. Vi kontrollerade det genom att gemensamt se på droppen Doris vandring genom kretsloppet. Vi pratade lite om idéhistorian och även om söt- och saltvatten. De kom ihåg att det bara regnar sötvatten och som en utveckling av experimentet testade vi om det var sant. Vi lyckades med försöket och alla smakade på båda varianterna. Medan vi väntade på att regnet skulle bildas målade eleverna något om regn/vatten och vi hade en trevlig samtalsstund.
Jag tycker att ert upplägg är mycket spännande, jag förstår om barnen blev intresserade. Bra med konkreta exempel med varmvatten och kyla som blir kondens. Låter så bra att jag själv skulle velat vara med under genomförandet.
SvaraRadera