torsdag 30 april 2009

Aspö naturskola

I tisdags var vi på Aspö naturskola där vi togs emot av Manne Ryttman som jobbar där. Vi gick till en skog där vi gjorde olika aktiviteter som inspirerar till undervisning utomhus. Detta gav oss idéer och inspiration till aktiviteter som på ett lätt sätt kan genomföras utomhus och där man får in olika ämnen såsom naturkunskap, matte, engelska. Vi fikade runt den värmande elden där vi även fick göra kolkritor. Manne menade att konflikter minskas när barn och elever får vara i naturen och att även stressen avtar. Denna dag var även Sveriges radio P4 där och gjorde ett reportage där hon intervjuade Manne, Johan och flera av oss lärarstudenter.


Grupp 5A poserar i solen


Här har vi början på ett träd med stam och rötter.
Här nedan följer fortsättningen på trädets uppbyggnad.


Här är det färdiga trädet. Nu fattas bara skadeinsekten som ska försöka ta sig in i trädet.

Efter tre timmar med olika aktiviteter som dessutom är förevigt dokumenterade i radion fick vi "tulla" för att komma ut ur skogen. "Tullen" bestod av reflektioner och synpunkter på dagen och
jag tror de flesta var nöjda med dagens aktiviteter.

fredag 24 april 2009

Vattnets kretslopp

Här kommer en fördjupning av vattnets kretslopp!



  • Solen värmer vattnet.

  • Avdunstar och blir ånga. Ångan åker uppåt i atmosfären med hjälp av luftströmmar. Avdunstning är en kylande process. I vattnet finns molekyler som rör sig åt alla håll och har olika hastighet, några är snabba och andra långsamma. När det blir varmt rör de sig snabbare. Vid stor hastighet kan de lämna jordens dragningskraft och dessa molekyler åker upp som ånga. Värme strömmar alltid från varnt till kallt, molekylerna lämnar därför vätskan och åker upp som gas/vattenånga i atmosfären.

  • Kondenseras och bildar moln. Uppe i atmosfären är det lägre temperatur och därför kondenseras vattenångan. Dock måste åmgan bilda sig runt sot eller dammkärnor för att de ska bli små droppar. Tillsammans bildar de små dropparna ett moln. Luftströmmarna transporterar molnen runt jorden, och in över land. Ju högre ett moln stiger desta mer vatten bär det med sig. Under transportsträckan stiger molnen ännu högre.

  • Nederbörd. Ju högre molnen kommer desto mer kyls det av och vattenmolekylerna blir tätare. Vattendropparna blir tyngre då det får plats mer vattenmolekyler. Först när många vattendroppar satt ihop sig med varandra och blivit tillräckligt stora och tunga faller de ner som regn. Varje droppe samlar på sig mindre droppar tills den är många tusen gånger större än vad den var från början innan den faller till marken. Nederbörd kan också falla som snö, men då är temperaturen lägre i atmosfären. All nederbörd strävar efter att ta sig nedåt med hjälp av gravitationens kraft.

  • Vart tar vattnet vägen? Regnet som fallit ner på marken kan bilda ytvatten, som med hjälp av gravitationens krsft drar sig till exempelvis bäckar, åar och floder, för att sedan rinna ut i ett hav eller sjö. Det vatten som inte bildar ytvatten tränger ner i marken, en viss del tas upp av växter och träd. Det andra åker antingen ner till grundvattnet eller en nit ner i marken till ett vattendrag och sedan ut i ett hav eller sjö igen. Sedan börjar kretsloppet om igen, solen värmer vattnet...........

Den drivande kraften, som får vattnet att röra sig är solen.



onsdag 22 april 2009

Dalenium, igen!!

Hallå!
Igår var jag på Dalenium igen. Förra gången fick vi inte vara med på något pedagogiskt tema så det fick bli en extra gång för att vara med om detta. Det var två förskoleklasser från Falköping som var där och temat var "Sagan om droppen". Det var extra intressant då det är precis det vi har gjort vår cartoon om. "Hur tror du att vi får regn".

Pernilla som arbetar på Dalenium är pedagog och hon började med att läsa en saga om droppen och visa bilder på en powerpoint. Hon ställde frågor till barnen som lyssande med spänning. Sedan var det dags att göra moln, vilket barnen tyckte var fantastiskt. Hon hällde vatten i ett stort provrör och la i en bit is av koldioxid som var -78 grader. När den kalla isen kom i kontakt med vattnet bildades det ånga. Barnen fick känna på "molnet" och var mycket entusiastiska. De fick sen känna hur det var att ha "moln" i håret. Ångan vi fick känna på var fruset vatten i små partiklar. Hon berättade att moln består av små, små droppar alltså fruset vatten i små partiklar. Barnen var helnöjda när de gick därifrån och jag är säker på att de kommer att prata länge om molnen som de fick känna på.

Det var lärorikt att se hur de arbetar pedagogiskt och jag hoppas kunna använda mig av Dalenium och dess kompetenta personal i framtiden. De har olika pedagogiska teman att välja på och jag ser detta som en bra början eller avslutning på ett tema. Det är experimenten som gör denna undervisning lite speciell än den undervisning som de får i skolan.

Jessica

fredag 17 april 2009

Utvärdering i skolan

Hej!

Jag gjorde utvärderingen i skolan efter två veckor. Eleverna tyckte det var kul när jag kom tillbaka och de frågade genast efter experimentlådan. Vid första tillfället pratade vi om att regnvattnet alltid är sött så för att visa detta hällde jag salt i vattnet i lådan så det blev ett "hav". De smakade sedan på vattnet innan jag la på kylklamparna. Jag fortsatte sedan med att fråga om de kom ihåg vad vi pratade om förra gången. En elev började direkt prata om "Doris" och hennes resa. En annan sa att det var vattnets kretslopp. Jag frågade eleverna den ena av våra kriteriefrågor som var "Hur trodde de förr i tiden att regnet kom ifrån?". De började diskutera indianerna och deras regndanser, grodor, elefanter och hur eskimåerna trodde att regnet kom ifrån. Detta var saker vi hade pratat om vid förra tillfället så det hade skett ett lärande.


Vi diskuterade cartoonen och dess olika alternativ. De var alla överens om att "Solen torkar vattnet och det far upp i molnen. När de blir fulla regnar det." Jag läste sedan flanosagan om "Doris" en gång till och denna gång så hjälpte eleverna mig med vattendroppens resa. Sedan diskuterade vi den andra kriteriefrågan som var "Blir det mer eller mindre vatten på vår jord?"
De sa nästan i mun på varandra att det är ju samma vatten som åker runt hela tiden, vilket det är så även här hade det skett ett lärande. En elev sa även att det kan bli mer vatten när alla isar smälter, vilket ger mer vatten i flytande form.
För att visa deras lärande fick de måla varsin teckning som visade "Doris" resa från sjön och sedan tillbka till sjön. Det blev många fina alster som visade vattendroppens väg, vattnets kretslopp.


En elevs teckning


Som avslutning kollade vi i lådan om det hade "regnat" något. Det hade det även denna gång och eleverna smakade på vattendropparna för att se om de var salta. Det var de inte! Experimentet visade tydligt att regn består av sötvatten och att saltet stannar kvar i havet. En kul avslutning på dessa lektioner om "Doris" - vattnets kretslopp.

Utvärdering i förskolan

Hej!

När jag kom tillbaka till förskolan efter en vecka kom barnen ihåg vattendroppen "Doris" och dess resa. Jag läste flanosagan igen med hjälp av barnen som kom ihåg förvånadsvärt mycket. Vi hade ett samtal om hur vi får regn och jag läste de olika alternativen från vår cartoon. Det var två alternativ som de först ansåg möjliga men bestämde sig sedan för det som var "rätt". Jag frågade barnen vår kriteriefråga som var "Blir det mer eller mindre vatten på vår jord?". Två av barnen svarade att det är samma vatten som går runt hela tiden och de två andra barnen visste inte.

Vid förra tillfället pratade vi om att regn vattnet alltid är sötvatten så för att se om detta verkligen stämde så hällde jag salt i vattnet i experimentlådan. Barnen fick smaka på det salta "havsvattnet" innan jag la på kylklamparna. Som avslutning fick de måla varsin teckning om vattendroppen "Doris" resa från sjön och tillbaka till sjön igen. Det var mycket duktiga på att måla och de visade att de hade förstått.


Ett av barnens alster

Innan vi slutade så kollade vi vår experimentlåda. Barnen fick smaka på "regnet" som blivit på locket. De konstaterade att saltet hade stannat kvar i "havet" och att regnvattnet faktiskt var sött. Detta fick bli avslutningen på sagan om vattendroppen "Doris" alltså vattnets kretslopp.

onsdag 1 april 2009

Cartoon på skola

Jag ledde den första omgången av vårt experiment som bestod av åtta elever ur årskurs två. Efter presentation och varför vi var där ställde jag vår fråga: Hur tror ni att vi får regn? Det var blandade svar från eleverna, några sa att när det är varmt ute, vattenånga och tre elever var faktiskt inne på kretsloppen och förklarade genom att: Det går runt så hela tiden i hela världen. Jag ville inte säga om någon hade rätt eller fel så jag sa att vi ska prata lite om detta med regn så ser vi vad som är rätt svar. Jag hade på förhand satt upp vår flanosaga på väggen och flyttade sen bara runt vattendroppen Doris. (Efter att tidigare ha genomfört experimentet förskolan kom vi fram till att det här var ett bättre sätt). För att ge eleverna lite relation till verkligheten använde jag mig av ån Tidan och sjön Vänern. De lyssnade uppmärksamt och kom med några funderingar kring det vi pratade om. Efteråt diskuterade vi hur vatten kan se ut. Det kan vara smutsigt, brunt, still och vågigt, och som former: snö, is, hagel och istappar. Vi utförde sen experimentet vilket verkligen väckte elevernas intresse.


Ett praktiskt inslag fick alla engagerade och de diskuterade även mer sinsemellan. Jag förklarade att det varma vattnet i den lilla burken är vatten som solen har värmt upp. Vattnet omvandlas till ånga och stiger upp mot ”himlen” där det kyls ner (här av isklampar som symboliserar det kalla i himlen). På locket av den stora burken kyls så ånga ner och bildar små droppar. Dessa droppar söker sig till varandra och bildar större droppar. När de blir tillräckligt stora och därmed tunga faller de ner som regn. Det var väldigt spännande att trycka på locket så att dessa stora droppar bildades. Under tiden pratade jag och relaterade till flanosagan för att få det både auditivt och visuellt.

Efter experimentet visade jag på formeln H2O samt symbolen för vatten, som de genast sa liknar vid Musse Pigg. Sen tog jag upp lite idéhistoria och några av eleverna hade då egna reflektioner att komma med. En thailändsk kille berättade att i Thailand använder man sig av trägrodor som man drar en pinne över för att framkalla regn. När vi var klara var det några elever som skulle gå och dricka H2O.

Under det andra lärandetillfället som Ida höll i var det ingen av eleverna som var i närheten av det rätta svaret. Någon svarade att regnet kom från molnen och en annan tyckte det var svårt att förklara. Efter det att Ida hade förklarat och visat kretsloppet samt utfört experimentet så kom en elev på att det går runt, runt hela tiden. Denna gruppen var lite mer tystlåtna den än den förra men en flicka berättade när de var i Thailand brukade de samla regnvatten och drick det (hon var thailändska). Vi det tillfället tog Ida och ledde in lektionen på söt- och saltvatten.

Vid de båda tillfällena fick eleverna tillfälle att lära sig begrepp som vattnets kretslopp och att regnet går runt och runt samt H2O.

I samband med mitt återbesök en vecka senare hade jag en mindre grupp elever som alla hade varit med vid första tillfället. Vi började med att titta på den medhavda cortoonen och samtalade kring de olika påståendena. De avfärdade helt tre av förslagen, den ena var de lite tveksamma över men den sista, som också var rätt var de alla överens om att det var det riktiga påståendet. Vi diskuterar lite kring den tveksamma meningen: Molnen finns uppe i himlen hela tiden och när de krockar så blir det regn. Vi kom fram till att på ett sätt så var det rätt, för när de krockar blir det mer vatten som möts och då bildas det regndroppar. Men vi höll ändå på meningen: Solen torkar vattnet och det far upp i molnen. När de blir fulla regnar det.

Jag ställde sen vår kriteriefråga: Blir det mer eller mindre vatten på jorden? Alla var de överens om att det är samma vatten hela tiden då allt går runt. Vi kontrollerade det genom att gemensamt se på droppen Doris vandring genom kretsloppet. Vi pratade lite om idéhistorian och även om söt- och saltvatten. De kom ihåg att det bara regnar sötvatten och som en utveckling av experimentet testade vi om det var sant. Vi lyckades med försöket och alla smakade på båda varianterna. Medan vi väntade på att regnet skulle bildas målade eleverna något om regn/vatten och vi hade en trevlig samtalsstund.