Regnintervjuer

Hej

Håller helt med dig Jessica!! Det är helt underbart att få ta del av barns tankar kring olika fenomen. Medan vissa inte "vet", andra svara kortfattat att regnet kommer från molnen till långa utlägg där de har stor kunskap och smarta idér kring ämnet.

- Regnet finns i rymden men det regnar enbart på jorden för skulle det regna i rymden då slocknar ju elden på raketerna...

- Det är molnen som blixtrar till så att det regnar...

Det ska bli spännande att utföra experimentet och föra diskussioner med barn/elever vid det senare tillfället. Vi får också ta oss en funderare på det lilla experimentet som Bengt Drath tog upp som snabbast på förelänsingen igår, 090226. Kanske vi kan använda oss av det om vi inte får till det lilla kretsloppet vi tänkt oss.

Ha en god helg/Jenny

Litteraturseminarium 090226

Litteraturseminarium 090226

Undervisning, etik, samhälle

I undervisningen, när vi diskuterar växthuseffekten med eleverna är det av vikt att det anknyts till deras vardag som med exempelvis sopsortering. Tas det upp stora ämnen som behandlar världsproblematik kan eleverna bli allt för uppskrämda då det är allt för abstrakt och svårt för dem att koppla till sig själva. Det är även viktigt att göra klart för barnen/eleverna att det är människan som gör påverkan på naturen och att vi har ett gemensamt ansvar för våra handlingar – alla kan göra något!

När ny teknik utvecklas görs det efter ett behov och då fokuserad behovet i första hand i stället för konsekvenserna. När det väl har kommit till konsekvensen är det inge som vill stå till svars. Även mindre blir det då det ofta är många inblandade och då lättare att skylla ifrån sig och avstå från ansvaret. Delat ansvar – inget ansvar! (Ginner 1996). Vidare nämner författaren att det är viktigt med stor teknisk kunskap för att kunna motsätt sig mot de tekniska frågorna. Genom att eleverna får denna kunskap fylls klyftan mellan allmänheten och experterna. Kunskapen om miljöhot och mot människan ger ett djupare bidrag till inflytelse.

Något som Susanne Klaar belyste på föreläsningen Etik i naturvetenskap 090224 och som vi i gruppen vill använda oss utav när vi väl börjar arbeta är användningen av värderingsfrågor/övningar i undervisningen då vi anser att detta skapar ett underlag för diskussioner och värderingar, där allas tankar kommer till tals. Det är viktigt att börja med denna form tidigt för att utveckla deras självständighet och att de vågar vara sig själva och stå för sina åsikter. Vidare tog Klaar (2009) upp, och som vi tog fasta på, att det inte alltid ska letas efter det etiska i det innehållet man valt utan att man har det etiska som utgångspunkt till val av innehållet.

Andersson (2008) menar att skolan idag delar upp ämnena var för sig, olika delar av samma ämnen vilket leder till svårigheter för eleverna att se sammanhanget, helheten av ämnet. Vi i gruppen är överens om att vi vill arbeta ämnesövergripande i framtiden då dessa ämnen ligger så pass nära varandra. Detta för att skapa helheten för eleverna.

Vi vill lära eleverna tänka kritiskt och långsiktigt kring ämnena då de är våran framtid och där de är med och påverkar den!!

PILOTINTERVJUER

Hej alla bloggare!!

Jag har idag gjort pilotintervjuer på mina egna barn som är 5 år och 7 ½ år angående vår fråga "Hur tror du vi får regn?"
Min 5-åring svarade att: Regnet kommer från molnen; de svarta molnen. Först kommer det droppar av vatten och sen börjar det regna.
Min stora kille sa att: Regnet kommer från himlen. Vattendropparna stannar i molnen och när de vill komma ner så hoppar de ner som regn. Så är regnet nere på marken i kanske 3-4 timmar och så åker de upp i molnen igen. De kommer hem igen. ( Han var i höstas på Dalenium med skolan och då pratade de om vattendroppen.)

Dessa svar anser jag visar på att frågan fungerar och att det finns många olika tankar i huvudet på de små liven. Ska bli kul och intressant att intervjua barnen i förskolan och skolan. Det kommer sannerligen att bli en hel del olika svar.
Fortsättning följer.....

Jessica

Handledning 090217

Efter handledning med Anna-Stina beslutade vi oss och faställde vår frågeställning till: Hur tror du vi får regn?

Vi kom fram till att vi behöver handledning av både Krister och Stellan då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan fysik och biologi. Några begrepp som kom upp och som vi vill ha förklaring på och ytterligare information om är:

Avdunsta
Avkylning
Kretslopp
Moln

Fler begrepp och undringar kan komma att läggas till!

Tidsplan:
Vi kommer under v. 8 och 9 utföra våra förtester kring vår frågeställning. V 10 den 5/3 har vi bokat in en handledning med både Krister och Stellan för att erhålla ämneskunskaper som kan vara för oss relevanta. Vid dessa båda tillfällen kommer vi även att sitta med uppgiften och dess utformande. Även handledning den 2/4 är bokad där ämnesdidaktik diskuteras.

Vi kom även överens om att till nästa gång vi träffas har vi sökt och letat efter material till vårt fenomen.

Test av experiment

Hej gott folk!

Testade vårt experiment med varmt vatten i en godislåda och kylklamp ovanpå. Det gick väl så där. Då det även bildas vattenkondens på sidorna och inte bara på locket så blir det lite svårt att se vad det är som händer på just locket/molnet ;) Vi får lösa det på något sätt. Jag "skakade" lite på burken så att vattnet tog bort kondencen på sidorna men det kan vi ju knappast göra under försöket med barnen... Det vi behöver tänka på är att kylklampen har så mycket kontakt med locket som möjligt för bästa resultat och för att minimera tiden det tar för dropparna att bildas. Annars tycker jag att hela vår idé med en konstruerad värld är kontrekt bra!! Bara att sätta i gång att vara kreativa då =)

Jenny

Experiment

Hej...igen!

Jag hittade det här experimentet. Det är väldigt
likt det vi testade men kanske lite lite roligare att
göra. Vad vet jag! Avgör själva =)
Den finns på sidan 9, en lite bit ner...

http://www.krc.su.se/web/kompendier/Kemiskafferiet/Modul%202%20Begreppskarta%20och%20materia.pdf

Enkelt kretslopp

Hej på er!

Försöker göra mitt första, egna inlägg =)
Jag hittade den här sidan på ett väldigt
enkelt kretslopp för vattnet...
http://hem.passagen.se/naturkunskapen/vattnets_kretslopp.htm

Jenny

Halloj!

Kikade in bloggen som grupp 2 har. (Vet inte om det är a eller b gruppen). De hade i alla fall en länk som även jag lägger in i vår blogg som jag tror att vi eventuellt kan ha användning för vid våran lektion om vatten. Fanns lite fakta om vattnets kretslopp och dylikt.

http://www.vattenportalen.se/index.htm

Litteraturseminarium 20090209 "Utgångspunkter i undervisningen"

Yoon och Ariri Onchwari (2006)
Sammanfattning av artikeln Teaching young children science: three key points av Yoon och Ariri Onchwari, 2006.

Yoon och Ariri Onchwari (2006) tar upp att lärare för tidiga åldrar ofta saknar förtroende för att undervisa i ämnet naturvetenskap/teknik på grund av att de själva inte har stor kunskap om ämnet och att de då inte känner sig tillräkligt förberedda för att kunna undervisa. Miljön, både klassrumsmiljön och utemiljön, har en avvgörande faktor för barns lärande och det är av stor vikt att lärare är medvetna om detta. Naturvetenskapen/tekniken idag innefattar idag mer frågor, observationer och experiment till skillnad mot att lära in fakta, begrepp och teorier. Lärares roll har därför bytts mot att involvera barnen i att utföra mer praktiskta övningar där lärares roll som handledare i processen.

Artikeln bygger på tre huvudpunkter som lärare behöver för att på bästa sätt undervisa elever. Den första tar upp om vetskapen om barns utveckling och lärande, individuell olikhet och om den sociala miljö barnet lever i. Den andra är de fem E:na, till svenska översatt till: Engagerande, Utforskande, Förklarande, Utvidgande och Utvärderande, vilket undervisingen bör byggas på. Miljön ska stimulera barns nyfikenhet och få dem att ställa frågor för att därmed få nya insikter som hjälper dem att utforksa och förstå sin omgivning. Den sista punkten ta upp vikten av frågestrategi. Genom frågor, ställda av läraren eller eleverna själva gör barnen sina upptäckter och använder sina egna sinnen. Barnens lärande påverkas av frågornas art och deras utformning. Därav bör lärare formuler frågor som utmanar och samtidigt guidar barnen vidare. Lärare för tidiga åldrar behöver inte vara experter på naturkunskap/teknik utan att genom tillämpa dessa tre stategier får barnen en rik inlärningsmiljö.

Yoon och Ariri Onchwari (2006) belyser vikten av en god inlärningsmiljö och bygger på ämnesdidaktik, medan Garbett (2003) mer lyfter fram ämnesteorietiska kunskaper. Författaren menar att uteslutande av dessa kunskper kan påverka att barn lär sig fel. Båda artiklarna poängterar vikten av att ta reda på svar på frågorna tillsammans, elev – elev och elev – lärare.
Vid seminariet kom vi till insikt om att vi som framtida lärare bör använda sig av både ämnesdiaktik och ämnesteori, för att kunna ställa utmanande frågor till eleverna krävs en god ämneskunskap.

Litteraturseminarium 20090203

Ämnesdidaktik/ämnesteori:

Sjöberg (2005) menar att ämnesdidaktik är en bro mellan ämnet och pedagogiken, det är en del av den generella pedagogiken. Vår grupps syn på ämnesdidaktik är sättet att lära ut ämnesteorin då pedagogen bör utgå från de didaktiska frågorna; Vad, Hur, Varför och för Vem. Pedagogen ska skapa möjligheter där eleverna själva ska kunna integrera kunskaper från olika ämnen för att bilda sig en helhetsuppfattning av omvärlden (Andersson 2008). Enligt Andersson (2008) måste det finnas en växelverkan mellan delarna och helheten i undervisningen för att eleverna ska få de bästa möjligheterna av lärande. Om pedagogen undervisar i stora helheter kan det resultera i att eleverna endast får en ytlig kunskap och om pedagogen fördjupar sig allt för mycket i delarna blir det svårt för eleverna att se större sammanhang, helheten. Lpo 94 menar att elever ska ges möjlighet till nyfikenhet, lust att lära och tilltro till sin egen förmåga vilket är frågor som måste beaktas vid ämnesdidaktiken.

Vi anser att ämnesteori handlar om innehållet, själva fakta, i ämnet, Andersson (2008) säger att teorin ska förklaras och förutsägas och inte läsas in som ett faktum. Ämnesdidaktiken är hur människan använder sig av ämnesteorin, anser vi som grupp.

En fråga vi ställde oss under seminariets diskussioner var: Vad händer med ämnesdidaktiken när vi integrerar olika ämnen? Hur benämns då didaktiken?

Naturvetenskap/teknik:

Ginner (1996) beskriver skillnaden mellan naturvetenskap och teknik där naturvetenskapen ställer frågan: Varför är det så här? Medan tekniken ställer frågan: Hur får det att fungera? Vidare beskriver Ginner (1996) att teknik är det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning. Författaren förklarar även kortfattat att: Naturen är naturgjord och tekniken är människogjord (Ginner 1996 s.27) samt att tekniken även kan ses som tillämpning till naturvetenskapen. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskapen bidrar med att forma våra värderingar och attityder medan tekniken handlar om att bemästra dem i praktiken. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskap beskriver naturen och världen runt omkring oss.

Lpo 94 beskriver att som mål i grundskolan ska elever ges möjlighet att känna till förutsättningarna för en god miljö samt att de förstår grundläggande ekologiska sammanhang. De ska också bilda sig ett miljöperspektiv så att de kan ta ansvar för och inneha ett personligt förhållningssätt till sin närmiljö. Mer kopplat till teknik förklarar Lpo 94 att undervisningen ska klarlägga för samhällets funktioner.

Lpfö 98 förklarar att förskolan ska fästa stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Även här ska ett ekologiskt förhållningssätt främjas samt förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp.

Oskulden är tagen!

Yes!! Vi är igång =)